Policyevidens→Analyser→Biståndspolitik

Politiska förslag bygger på antaganden. Vad händer när de prövas mot forskningen?

Biståndspolitik · 5.196

Resultatstyrning och tematisk koncentration

Svag evidensBlandad · Typ 2 resultatstyrningen · Typ 1 tematiska öronmärkningenomverifieras löpandegradstrid

Höjer tätare resultatstyrning och tematisk koncentration biståndets faktiska effekt? Riksrevisionen har prövat återkopplingen från resultat till fördelning två gånger — 2021 och 2024 — och funnit samma sak båda gångerna: det är politiska prioriteringar, inte resultat, som styr. Två regeringar ur olika block svarade med samma mönster: instämmer i allt väsentligt, ärendet slutbehandlat, ingen åtgärd.

Sakfrågan

Bakgrund. Det beslutade läget vilar på reformagendan Bistånd för en ny era — en bilaga till ett regeringsbeslut i december 2023, inte en proposition eller skrivelse — på den nya myndighetsinstruktionen från maj 2025 och på strategibesluten sommaren 2026. En rättslig detalj förtjänar att noteras: reformagendan ersätter enligt sin egen text ett policyramverk som riksdagen behandlat som skrivelse, utan att självt gå till riksdagen. Strategimålen har fallit från över 350 till 291, och Sida har i dag fyra utvärderare.

Argumentet. Att tätare resultatstyrning och koncentration mot sju tematiska prioriteringar styr resurserna dit de gör mest nytta och höjer utvecklingseffekten.

Vad forskningen visar. Ordningen har tre komponenter med systematiskt olika evidensläge. Strategikonsolideringen är bäst underbyggd — tre oberoende utvärderingsorgan rekommenderar färre och större program — men rekommendationerna vilar helt på utvärderarbedömning: ingen studie har mätt utfallet av genomförd koncentration, och implementerbarheten fallerade i två av tre granskade givare. Resultatstyrningens avgörande länk är belagt frånvarande, två gånger: politiska prioriteringar, inte resultat, styr fördelningen. Samtidigt rapporterar Sida, i två rapporter regeringen själv beställt, att evidenshänvisningar är ovanliga i insatsbeslut och att antalet utvärderingar minskat; reformens enda åtagande om kausal effektmätning har efter knappt två år gett noll slutförda studier. Den tematiska öronmärkningen är oprövad i sin svenska form, och på ett systematiskt sätt: varje källa med rätt räckvidd faller på designkravet, varje källa med rätt design faller på räckvidden — överlappningen är tom. Nederländernas utvärderingsorgan försökte 2016 bygga exakt den motfaktiska designen och redovisar varför den inte gick: partnerländerna är för få för en kontrollgrupp, och den enskilda givarens bidrag går inte att isolera. Båda skälen gäller Sverige.

Varför Svag? Därför att det som saknas inte är ett tunt evidensläge utan det mätbara motfaktiska fall som skulle krävas för att pröva instrumentet alls — ett systematiskt hål exakt där det svenska instrumentet ligger, och hålet är förklarat, inte bara konstaterat.

Mål, medel, mekanism

Mål
Mer utvecklingseffekt per krona genom resultatstyrning och koncentration.
Medel
Reformagendans resultatstyrning, sju tematiska prioriteringar och strategikonsolidering.
Mekanism
Resultat → omallokering till det som fungerar; koncentration → mindre fragmentering → större genomslag.

Kriterier (K1–K6)

K1Målets tydlighetSVAGT
K2Mekanismens plausibilitetMEDEL
K3Mål–medel-passformSVAGT
K4Direkt effektSVAGT
K5Evidensens kvalitetMEDEL
K6Bieffekter och systemeffekterSVAGT

Motivering

Svag evidens, blandad evidenstyp: resultatstyrningens mekanism är logisk men dess avgörande länk är belagt frånvarande (Typ 2), den tematiska öronmärkningen sitter bredvid den brist granskningarna fann (Typ 1), och konsolideringen — den bäst underbyggda komponenten — vilar helt på utvärderarbedömning.

Symbolen följer evidensen: alla åtta partier kodas ~. Striden gäller inte om resultat ska styra — det driver M, KD, L och SD, och MP och V anslöt sig uttryckligen till Riksrevisionens rekommendation — utan mot vilket mål: fattigdomsmålet eller svenska intressen. Det är en värdefråga som evidensen inte avgör, och den kodas i fältets värdeaxel.

Värdedimensioner

K7 · Mot vilket mål

Vad resultaten ska styra emot

Striden gäller inte om resultat ska styra biståndet utan mot vilket mål de ska styra — det riksdagsbundna fattigdomsmålet eller svenska intressen. Det är en värdefråga som forskningen kan belysa men inte avgöra, och den kodas i fältets värdeaxel (5.197).

Mätlager

Evidensvalens
Neutral
Konsensusstyrka
Svag

Neutral (svag konsensus). Positionspasset — beställt som ett eget, senare pass efter blind kodning — bekräftade för första gången på tre axlar utfallet, men bytte grunden: från att båda blockens anspråk fallerar till att den institutionella bristen spänner över blockgränsen i mätbar form. Konsensuskodningen är uttryckligen betingad av avgränsningen: två källor av god kvalitet avser modaliteten kärnstöd mot öronmärkt och korsnoteras till kanalaxeln (5.193); med en annan gräns hade konsensusstyrkan blivit medel. Robust motevidens sedan 2018.

Partipositioner

Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.

~ModeraternaYrkar på resultatgaranti; reformens rubrikanspråk om evidensdrivet bistånd motsägs av den egna genomförandemyndigheten i två beställda rapporter — ~.
~SverigedemokraternaDriver resultat- och tematisk styrning; medförfattare till reformagendans sju prioriteringar — ~.
~KristdemokraternaYrkar på kvantifierbara mål i styrningen — ~.
~LiberalernaBär linjen genom regeringsinnehavet 2022–2026, utan egna yrkanden — ~.
~CenterpartietVarningen för kortsiktig resultatstyrning står enbart i särskilda yttranden, som per definition inte innehåller yrkanden — ~.
~SocialdemokraternaVarningen för resultatfixering står i en trepersonsmotion och saknas i partiets kommittémotioner — inget partiyrkande — ~.
~MiljöpartietAnslöt sig uttryckligen till Riksrevisionens rekommendation om resultatåterkoppling — och föreslår samtidigt instrumentets hårdaste form, numeriska tematiska golv — ~.
~VänsterpartietAnslöt sig till Riksrevisionens rekommendation — och yrkar samtidigt själv på numeriska tematiska golv, medan den enda översikten finner att mjukare öronmärkning presterar bättre än hårdare — ~.

Källbelägg

Reformagendans status och räckvidd: Reformagendan är bilaga till regeringsbeslut II:1 A vid regeringssammanträde 2023-12-14, UD2023/17726 — dokumentets egen första rad. Den är varken proposition eller skrivelse; riksdagens dokumentregister ger noll träffar för doktyp skr. Den ersätter enligt egen text "Policyramverk för svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt stöd (skr. 2016/17:60)" samt "Strategi för multilateral utvecklingspolitik (UD2017/21055/FN)". Ett regeringsbeslut ersätter alltså en riksdagsbehandlad skrivelse utan riksdagsbeslut. Verkställighet i tre led: förordning 2025:269 (utfärdad 2025-04-10, i kraft 2025-05-15, upphäver 2010:1080), strategibesluten 2026-06-30 (nio nya geografiska strategier, ca 6 mdkr 2026–2031), och regleringsbreven. Det riksdagsbundna målet för utgiftsområde 7 är oförändrat sedan prop. 2013/14:1 utg.omr. 7, bet. 2013/14:UU2, rskr. 2013/14:75. Återkopplingsledet: två granskningar, två regeringar: RiR 2024:4 avsnitt 5.1: "Större förändringar utgår dock framför allt från politiska prioriteringar, snarare än att resultat påverkar tilldelning av anslag eller strategiers utformning, inklusive budget." Riksrevisionen konstaterar också att resultat "kan ha betydelse i sådana beslut, men det går inte att följa om så är fallet". Regeringens svar, skr. 2024/25:4 avsnitt 4.2: "Regeringen menar dock att uppnådda resultat är en av flera bedömningsgrunder… Regeringen menar att politiska prioriteringar fortsatt bör vara viktiga faktorer", och om EBA-rekommendationen "Regeringen avser inte vidta någon åtgärd." DEN TIDIGARE INSTANSEN: RiR 2021:28 noterna 144–145: "Förutom bedömningar av relevans och effektivitet, väger regeringen in politiska aspekter och ställningstaganden… Att politiska ställningstaganden har vägts in framgår av flera promemorior." Regeringens svar, skr. 2021/22:144 (Andersson och Hallberg, 2022-02-24): "delar i allt väsentligt de övergripande iakttagelserna", ärendet slutbehandlat, "instämmer delvis", med invändningen "Regeringen anser att antalet indikatorer är ändamålsenligt." Riktmärket som inte tillämpas står i bilagan till regeringsbeslut UD2017/21055/FN s. 4: "Relevant och höjd effektivitet = ökat stöd, icke öronmärkt" — men "Multistrategin är dock styrande för UD och vägledande för Sida." Sidas egen bedömning av evidensanvändningen: Sidas problemanalys till Regeringskansliet, UD2025/10436 (2025-11-14), ordagrant: "Explicita hänvisningar till forskningsdata eller annan evidens om vad som antas fungera för att uppnå de tänkta målen med insatser eller om kostnadseffektiviteten i olika ansatser är ovanliga i både insatsbeslut och utvecklingserbjudandets operationalisering." Och: "Bristen på extern evidens i Sidas bedömningar minskar transparensen […] och ökar risken för att Sida i allt för hög grad förlitar sig på verklighets- och resultatbeskrivningar hämtade uteslutande från myndighetens etablerade samarbetspartners." Fördjupningen UD2025/18391 (2026-02-16): "Analysen visar att evidens i dag inte används tillräckligt systematiskt för att vägleda centrala vägval i biståndets genomförande. Bristerna är särskilt tydliga vid bedömning av effektivitet och kostnadseffektivitet." Samt "Antalet centrala och decentraliserade utvärderingar har minskat över tid" och "Kvantitativa data och djupare analyser av effektivitet eller kostnadseffektivitet förekommer sällan." Kvantifieringen av utvärderingskapaciteten står i UD2025/10436 avsnitt 4.4.5: "I dagsläget har Sida fyra utvärderare." ⚠ Figurerna över antalet utvärderingar per år är bildburna och endast y-axeln 0–40 är läsbar; att antalet minskat är belagt i text, storleken är det inte. Strategiantalet: tre serier som inte får blandas: ⚠ NÄMNARFÄLLAN, fjärde instansen i detta fält. (A) UD:s pressmeddelande 2026-06-30: från närmare 70 till 32 strategier vid utgången av 2026 — regeringens HELA strategiportfölj, och en UTFÄSTELSE om ett framtida läge, inte ett uppmätt utfall. (B) RiR 2024:4: "över 60 strategier, med hundratals olika mål" och "Sida rapporterar mot över 350 olika mål" — granskningsdata cirka 2023. (C) Sidas årsredovisning 2025 s. 10, ordagrant: "Under 2025 styrdes Sida av totalt 41 strategier, inom dessa har Sida arbetat med 11 utfasningsuppdrag. Av dessa strategier var 30 geografiska och 11 tematiska. Totalt omfattade strategierna 291 strategimål." — strategier som styr SIDA 2025. ATT SKJUTA IN 41 I UD:S SERIE ÄR NÄMNARBLANDNING. Däremot är 291 mot över 350 samma storhet olika dataår: en reell minskning om cirka 17 procent, och det enda hårda kvantitativa belägget för att konsolideringen är genomförd på målnivå. Inget numeriskt tematiskt öronmärkningsmål: Genomsökning av reformagendan, förordning 2025:269, prop. 2024/25:1 UO7, prop. 2025/26:1 UO7 och skr. 2024/25:4 ger noll golv och noll tak för något tematiskt område. De beslutade numeriska målen är av annan art: volymtak i kronor (53 mdkr per år 2026–2028), åttaprocentigt tak på migrationsavräkning, landkoncentration och strategiantal. Styrningen är alltså KONCENTRERANDE, INTE KVOTERANDE — vilket är avgörande för mekanismformuleringen. Numeriska tematiska golv förekommer endast som yrkanden från V (SRHR minst 10 procent av biståndsbudgeten, mot. 2025/26:2818 yrk. 13; jämställdhet minst 50 procent, yrk. 11) och MP (klimatanpassning minst hälften av klimatbiståndet, mot. 2025/26:3509 yrk. 10), samtliga avslagna.

Källor

Öppna analysen i den interaktiva vyn →

Fler analyser i biståndspolitik