Biståndspolitik · 5.192
Biståndets volym och enprocentsmålet
Ska Sverige återgå till en procent av bruttonationalinkomsten i bistånd, eller är den fasta krontalsramen — 53 miljarder kronor per år 2026 till 2028, frikopplad från BNI — en bättre volymstyrning? Ingen av de två har evidensstöd för sitt centrala anspråk. Och den premiss båda vilar på, att biståndets volym avgör utvecklingsutfallet, är genuint omtvistad i forskningen.
Sakfrågan
Bakgrund. Enprocentsmålet övergavs i budgetpropositionen för 2023 och ersattes av en fast flerårig krontalsram. Nivån 53 miljarder för 2026–2028 aviserades i budgetpropositionen för 2025, på en överenskommelse mellan regeringen och SD. Riksdagen anvisade utgiftsområde 7 den 16 december 2025 utan reservationer — men det är en procedurell följd av rambeslutsprocessen, inte enighet: oppositionen redovisade sina överväganden i fyra särskilda yttranden. Utfallet 2024 blev 0,79 procent av BNI; för 2025 anger OECD preliminärt 0,85 — en uppgång som bärs helt av multilateralt bistånd. Den fasta ramen stabiliserar alltså inte andelen; den flyttar bara variansen från kronbeloppet till andelen.
Argumentet. Båda blocken gör var sitt: att en flerårig frikopplad ram ger förutsägbarhet och en mer resultatinriktad styrning — respektive att en återgång till en procent av BNI är avgörande för utvecklingen.
Vad forskningen visar. Förutsägbarhetsledet har stöd, men för flerårigheten och avräkningstaket — inte för frikopplingen från BNI. Riksrevisionen granskade exakt denna fråga (RiR 2016:17) och lämnade fyra rekommendationer; ingen rör BNI-kopplingen. Danmark visar dessutom att ett procentmål kan göras förutsägbart genom regelkonstruktion: reguleringsmekanismen avsätter precis 0,7 procent av BNI över en rullande treårsperiod, och den danska riksrevisionen fann förutsägbarheten stärkt och avslutade ärendet. Resultatledet saknar effektstöd helt: ingen studie identifierar budgetregelformens effekt på förutsägbarhet eller resultat. Enprocentsnivån har heller aldrig varit empiriskt härledd — propositionen från 1968 anger nivån utan härledning. Och volympremissen är genuint omtvistad: metaanalyslagret står i öppen strid, den positiva sidan är dokumenterat uppblåst av publikationsselektion, och på andra utfall än tillväxt avgörs tecknet av dimensionen — hälsa svagt positivt, styrning och demokrati noll till negativt, organiserat våld övervägande negativt.
Varför Blandad och inte Svag? Därför att underlaget är stort och högklassigt men delat — inte tunt. Det finns flera metaanalyser och en systematisk översikt; de bestrider varandra. På regelformen är läget frånvaro av uppmätt effekt, inte uppmätt frånvaro av effekt — och det gäller i båda riktningarna.
Mål, medel, mekanism
- Mål
- Förutsägbart bistånd med största möjliga utvecklingseffekt.
- Medel
- Volymstyrning: fast flerårig krontalsram frikopplad från BNI (beslutad) mot återgång till 1 procent av BNI (opposition).
- Mekanism
- Fast ram → förutsägbarhet och resultat; procentmål → volym som avgör utvecklingsutfallet.
Kriterier (K1–K6)
Motivering
Blandad evidens, blandad evidenstyp: båda blockens signaturinstrument sitter bredvid det dokumenterade problemet — frikopplingen levererar inte förutsägbarheten och procentnivån är aldrig härledd — medan den direkta effektevidensen är frånvarande på styrformen och motstridig på volymen. Evidensens kvalitet håller domen på Blandad snarare än Svag.
Symbolen följer evidensen: alla åtta partier kodas ~ eftersom det instrument evidensen samlat pekar mot — ett rullande flerårigt procentmål med utjämningsmekanism och separerade migrationsavräkningar — föreslås av ingetdera blocket, och avvikelserna på båda sidor ligger på ett magnitudkontinuum snarare än i isolerbara led.
Värdedimensioner
K7 · Nivåval och fördelning
Hur mycket Sverige bör ge
Hur stor del av nationalinkomsten som ska gå till bistånd är i stor del en proportionalitets- och fördelningsfråga. Forskningen kan visa vad volymen åstadkommer — den kan inte avgöra vad Sverige bör avstå. Ett värdeanspråk om en nivå är därför inte i sig ett empiriskt fel.
Mätlager
- Evidensvalens
- Neutral
- Konsensusstyrka
- Omtvistad
Neutral (omtvistad konsensus). En mild högerlutning prövades seriöst — oppositionens signaturinstrument är det evidensen talar mest direkt och negativt om — men avvisades på tre grunder: frikopplingen är lika obelagd och har visats onödig av det danska fallet, gradualismen hos S, C och V är evidenskonsistent på den enda entydiga dimensionen, och nivåfrågan är i stor del en värdefråga där ett nivåanspråk inte är off-evidence. Robust motevidens har funnits samlad sedan 2008.
Partipositioner
Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.
| ~ | Moderaterna | Bär den fasta frikopplade ramen genom regeringsinnehavet 2022–2026; förutsägbarhetsanspråket vindiceras för flerårigheten och taket, inte för frikopplingen — ~. |
| ~ | Sverigedemokraterna | Medförhandlade nivån 53 miljarder; avvisar samtidigt uttryckligen att Sverige skulle behöva skämmas för sin biståndsandel — ~. |
| ~ | Kristdemokraterna | Bär ramen genom regeringsinnehavet 2022–2026, utan egen UO7-budgetmotion — ~. |
| ~ | Liberalerna | Bär ramen genom regeringsinnehavet 2022–2026, utan egen UO7-budgetmotion; positionen därmed tunnare belagd — ~. |
| ~ | Centerpartiet | Gradvis upptrappning mot procentmål; gradualismen är evidenskonsistent på den enda dimension där evidensen är entydig — ~. |
| ~ | Socialdemokraterna | Återgång till en procent — ett gap om cirka 19 miljarder för 2026 enligt partiets egen motion; volympremissen är genuint omtvistad — ~. |
| ~ | Miljöpartiet | Omedelbar återgång, en ökning på drygt 19 miljarder på ett år — går emot dokumenterad skada av abrupta budgetsvängningar, men en magnitud är inte ett isolerbart led — ~. |
| ~ | Vänsterpartiet | Återgång till procentmål med gradvis bana; evidenskonsistent på förutsägbarhetsdimensionen — ~. |
Källbelägg
Biståndsbudget 2026: Prop. 2025/26:1 UO7 avsnitt 2.1.1: 'Biståndsbudgeten för 2026 föreslås uppgå till högst 53 miljarder kronor' (verbatim). UO7-utgiftsram 43 652 932 000 kr, fastställd genom rambeslut (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65); anslagsfördelning i bet. 2025/26:UU2 bilaga 2. Avräkningstak: 'Kostnader för asylsökande och skyddsbehövande per år ska inte belasta biståndsbudgeten med mer än högst åtta procent eller ca 4,2 miljarder kronor'; 2026-prognos 2 864 mnkr ≈ 5,4 %. Dataår 2026 (budgetår), publiceringsår 2025 Riksrevisionen 2016: RiR 2016:17, granskad period januari 2010–april 2016. Slutsats verbatim: 'den statliga beredskapen för att säkerställa en långsiktig och förutsägbar biståndsverksamhet varit låg sett till den granskade perioden.' Prognosavvikelser: biståndsramen ca 1,7 mdkr (treårsprognos), asylkostnader ca 1,8 mdkr (2010–2015). Orsaksled verbatim: 'Ekonomins utveckling medför dock en prognososäkerhet för storleken på Sveriges bistånd' respektive 'Svårigheten att prognostisera antalet asylsökanden … har länge medfört en svårighet att budgetera biståndsverksamheten'; beräkningsmodellen 'utgår från att alla kostnader för mottagandet uppstår det år den asylsökande anländer till Sverige. Så är dock sällan fallet.' Rekommendationerna (fyra, ordagrant citerade i bet. 2016/17:UU8) rör beräkningsmodellen, anslagskredit i stället för överföringar mellan utgiftsområden, underlaget i ändringsbudgetar och redovisningen av asylkostnader — INGEN rör BNI-kopplingen. ÅTKOMSTNOT (daterad): riksrevisionen.se robots-blockerad från analysmiljön 2026-07-30; texten läst via riksdagen.se:s publicering av granskningsrapporten, dvs. Riksrevisionens egen text, inte den granskade myndighetens återgivning (faktaloggen-regeln) Danska reguleringsmekanismen: Rigsrevisionen (DK) Fortsat notat RN 1412/20, §§ 14–17: 'Reguleringsmekanismen … indebærer, at der på tilsagnssiden over en rullende 3-årig periode afsættes præcis 0,7 % af BNI i udviklingsbistand … Udenrigsministeriet ikke skal aflyse planlagte tilsagn sent i finansåret, hvis der opstår merudgifter til flygtningemodtagelse.' Säkerhetsmarginal på utbetalningssidan 2017: 150 mnkr (BNI-osäkerhet) + 250 mnkr (övrig) + flyktingmarginal 20 % av skattade flyktingutgifter = 525 mnkr. Slutomdöme § 17 verbatim: 'Rigsrevisionen finder det tilfredsstillende, at ministerierne med implementeringen af reguleringsmekanismen har styrket forudsigeligheden af niveauet for udviklingsbistanden målt både på tilsagn og udbetalinger'; ärendet avslutat. Föregångare: Beretning nr. 20/2016 (juni 2017), som fann problemen. Dataår 2015–2019, publiceringsår 2017 resp. 2020 Evidensbasen om volym: K4/K5 ankrade i ÖVERSIKTSLAGRET (paraplyregeln uppfylld — ej 'evidensbas: primärstudier'): flera metaanalyser (Doucouliagos & Paldam 2008/2009/2011; Mekasha & Tarp 2013/2019) och en systematisk översikt (Chagoma m.fl. 2026). Riktningskonflikten är direkt och publicerad — Mekasha & Tarp 2013 (JDS 49(4):564–583) och Doucouliagos & Paldam 2013 (JDS 49(4):584–587) står i samma nummer. Två positiva flaggskepp bär publicerade replikationer som försvagar dem: Roodman (2015), Public Finance Review 43(2):256–281 mot Clemens m.fl. (2012), Economic Journal 122(561):590–617; och Roger (2019), Economics E-Journal 13(1):20190051 mot Juselius m.fl. (2014), OBES 76(2):153–184. Utfallsdimensionen avgör tecknet: hälsa övervägande positivt (Chagoma m.fl. 2026, Health Policy and Planning 41(3):442–459), governance noll till negativt (Askarov & Doucouliagos 2013, Public Choice 157(3):601–628), organiserat våld övervägande negativt (Zürcher 2020, 3ie Working Paper 37 — ARBETSPAPPER). se faktaloggens anmärkning om Dreher & Langlotz versionsskillnad och faktaloggen om Chagoma m.fl:s GRADE-status Regeringens egen motivering: Prop. 2025/26:1 UO7 ARGUMENTERAR INTE för modellvalet — fulltextsökning på 'frikopplad', 'frånkopplad', 'enprocent' och 'procentmål' ger noll träffar på frikopplingen; propositionen anger nivån. Motiveringen finns i prop. 2024/25:1 UO7 ('har regeringen skapat förutsägbarhet i finansieringen av biståndet') och i statsrådet Benjamin Dousas (M) svar på skriftlig fråga 2024/25:7 (18 sep 2024), som identifierar osäkerhetskällan som avräkningarna, inte BNI: 'För att ytterligare öka förutsägbarheten och undvika den osäkerhet som den tidigare regeringens stora och sent aviserade asylavräkningar inneburit för svenskt bistånd, har regeringen satt ett tak för dessa om högst åtta procent.' Utskottets bundlade formulering står i bet. 2025/26:UU2. OECD-DAC:s Sverigegranskning DCD/DAC/AR(2024)3/18 (4 mars 2024) verbatim: 'Whilst bringing predictability to the ODA budget for the next three years, this is a departure from Sweden's long-standing goal of allocating 1% of GNI to ODA and sends a negative signal to partners' — peer-omdöme, inte effektutvärdering, och klarar därför inte EP-grindens (a)(i)
Källor
- Prop. 2025/26:1 utg.omr. 7 Internationellt bistånd, avsnitt 2.1.1 — 'Biståndsbudgeten för 2026 föreslås uppgå till högst 53 miljarder kronor' (verbatim)
- UO7-anslag 43 652 932 tkr
- utfall 2024 '52,9 miljarder kronor netto motsvarande 0,79 procent av senast tillgängliga BNI-uppgift för 2024'. Bet. 2025/26:UU2 (justerat 4 dec 2025, beslut 16 dec 2025 genom acklamation; NOLL reservationer — fyra särskilda yttranden S/V/C/MP, en procedurell följd av rambeslutsprocessen 11 kap. 18 § RO, inte av enighet). Frikopplingen beslutad i bet. 2022/23:UU2: 'biståndsbudgeten för 2023–2025 ska uppgå till 56 miljarder kronor per år och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI)'
- Riksrevisionen, RiR 2016:17 'Ett förutsägbart bistånd – trots en osäker finansiering' (granskad period jan 2010–apr 2016) — 'den statliga beredskapen för att säkerställa en långsiktig och förutsägbar biståndsverksamhet varit låg'
- treårsprognoser för biståndsramen avvek i genomsnitt ca 1,7 mdkr från utfall, för asylkostnader ca 1,8 mdkr. FYRA rekommendationer, samtliga om asylkostnadsmodellen, överföringar mellan utgiftsområden, ändringsbudgetar och avräkningsredovisning — INGEN om BNI-kopplingen. Läst via riksdagen.se:s publicering av granskningsrapporten (riksrevisionen.se robots-blockerad från analysmiljön 2026-07-30)
- Rigsrevisionen (DK), Beretning nr. 20/2016 (juni 2017) + Fortsat notat RN 1412/20 (sep 2020) — 'reguleringsmekanismen' avsätter över en 'rullende 3-årig periode' precis 0,7 % av BNI på tilsagnssidan, plus kalibrerad säkerhetsmarginal på utbetalningssidan (2017: 525 mnkr). Slutomdöme: 'ministerierne med implementeringen af reguleringsmekanismen har styrket forudsigeligheden af niveauet for udviklingsbistanden målt både på tilsagn og udbetalinger' — ärendet avslutat. Dokumenterar att ett procentmål KAN göras förutsägbart utan de-indexering
- Metaanalyslagret i öppen strid: Mekasha, T.J. & Tarp, F. (2013), Journal of Development Studies 49(4):564–583 — 'the effect of aid on growth is positive and statistically significant … not an artefact of publication selection'
- och Doucouliagos, H. & Paldam, M. (2013), JDS 49(4):584–587, i SAMMA nummer — 'aid is of little economic importance in generating growth'. Uppdateringar: Mekasha & Tarp (2019), Politics and Governance 7(2):5–28
- Doucouliagos & Paldam (2008), EJPE 24(1):1–24 och (2009), Journal of Economic Surveys 23(3):433–461. Skiljeinstrumentet är opålitligt: Alinaghi, N. & Reed, W.R. (2018), Research Synthesis Methods 9(2):285–311, DOI 10.1002/jrsm.1298 (replikerad av Hong 2019). Selektionsbiasen är riktad: Doucouliagos, H., Hinz, T. & Zigova, K. (2022), European Journal of Political Economy 71:102056 — 'authors without tenure report much larger effects'
- Nivåns härledning: prop. 1968:101 s. 1 och s. 95 — '1 % av bruttonationalprodukten till marknadspris enligt svensk definition' (BNP, EJ BNI; bifall SU 1968:128, rskr. 1968:302; målet nått budgetåret 1975/76 enligt prop. 1975:1). Prop. 1975:1 Bil. 5 UD s. 38: 'Det internationella 0,7 %-målet avser utbetalningar av bistånd till skillnad från det svenska 1 %-målet som gäller budgetanslag.' Anell, L. (2017), 'Enprocentmålet – en kritisk essä', EBA 2017:04 — besluten var 'helt och hållet politiska'
- ESSÄ, ingen effektevidens. Clemens, M.A. & Moss, T.J. (2007), International Journal of Development Issues 6(1):3–25 — 0,7-målet 'has no modern academic basis'
Öppna analysen i den interaktiva vyn →