PolicyevidensAnalyserBiståndspolitik

Politiska förslag bygger på antaganden. Vad händer när de prövas mot forskningen?

Biståndspolitik · 5.194

Bistånd som migrationsverktyg och återvändande

Svag evidensTyp 1 · Fel instrument, med Typ 3-inslagomverifieras löpandegradstrid

Sverige har beslutat att använda biståndet som migrationspolitiskt verktyg: grundorsaksinsatser ska minska den irreguljära migrationen och villkorat bistånd öka återvändandet. Det första anspråket görs av båda blocken — och avvisas mest direkt av evidensen. Det andra motiveras genomgående normativt snarare än empiriskt. Och det mest slående belägget kommer från instrumentets egen genomförandemyndighet, i en rapport regeringen själv beställt.

Sakfrågan

Bakgrund. Riksdagen redovisade 420 miljoner kronor bilateralt bistånd till migrationssynergier 2024. Genomförandet sker genom en tematisk strategi om tre miljarder kronor 2024–2028, beslutad av regeringen i oktober 2024, vars mål omfattar ökat återvändande — inklusive tvångsvist — och stärkt kapacitet för migrationshantering, inklusive gränskontroll. Ingen lag och ingen förordning kopplar svenskt bistånd till tredjelands återtagande: villkorligheten bor i strategi, reformagenda, budgetproposition och regleringsbrev.

Argumentet. Tre ben: bistånd mot grundorsaker minskar migrationen; villkorat bistånd ger hävstång för återtagande; biståndsfinansierat stöd ger hållbart återvändande.

Vad forskningen visar. Alla tre ben brister, men på olika sätt. Grundorsaksbenet är genuint delat, och tecknet växlar med om stockar eller flöden mäts. Den enda studien med trovärdig identifiering och faktiska flöden finner att biståndet sänker asylflödena med omkring åtta procent — men effekten är noll i sköra stater och i Afrika söder om Sahara, precis de länder strategin riktar sig mot, den upphör efter två år och vänder därefter. Premissen är dessutom omvänd i det aktuella inkomstspannet: stigande inkomster i fattiga länder ger mer utvandring, inte mindre, upp till omkring 8 000–10 000 dollar per invånare. Villkorlighetsbenet är tomt på positiv evidens: den bäst identifierade studien — "'Nothing Works'?" — prövar biståndslänkade ramverk direkt och finner ingen effekt på det tvångsvisa återvändandet. Återvändandebenet har däremot kvalitetsprövad evidens, och den visar att ekonomiska incitament i sig har liten effekt, medan bevarade rättigheter samvarierar med viljan att återvända. Sida skriver själv, i en rapport regeringen beställt, att bevisen för att villkorande leder till betydande migrationseffekter är begränsade oavsett metod — och att det direkta stat-till-stat-stödet fallit till under en halv procent, med noll utbetalningar till strategins åtta prioriterade länder sedan 2024.

Varför "fel instrument"? Därför att instrumentet i praktiken saknar den yta det behöver för att verka — och därför att användningen kostar i biståndets egen valuta: DAC-regelverket utesluter uttryckligen stöd till tvångsvisa återvändanden och migrationsbegränsande gränskontroll, två av strategins tre måltexter. Det som mätbart sänkte ankomsterna 2025 — atlantrutten föll med 62 procent — gick genom den repressiva kanalen, som inte är biståndets, och gav samtidigt ruttförskjutning.

Mål, medel, mekanism

Mål
Minskad irreguljär migration och ökat återvändande.
Medel
Bistånd som migrationsverktyg: grundorsaksinsatser, villkorat bistånd och en tematisk strategi om 3 miljarder kronor 2024–2028.
Mekanism
Bistånd → mindre fattigdom → mindre migration; villkor → hävstång → återtagande; stöd → hållbart återvändande.

Kriterier (K1–K6)

K1Målets tydlighetSVAGT
K2Mekanismens plausibilitetMEDEL
K3Mål–medel-passformSVAGT
K4Direkt effektSVAGT
K5Evidensens kvalitetMEDEL
K6Bieffekter och systemeffekterSVAGT

Motivering

Svag evidens, fel instrument med Typ 3-inslag: grundorsaksbenet är delat med fel tecken i strategins målländer, villkorlighetsbenet saknar positiv evidens helt, och det ben som har evidens — återvändandestödet — visar att det verksamma är bevarade rättigheter, inte de ekonomiska incitament politiken bygger på.

Symbolen följer evidensen: alla åtta partier kodas ~. Ingen regeringsföreträdare gör i det granskade materialet ett uttryckligt empiriskt anspråk om att villkorat bistånd ökar återvändandet — villkorligheten motiveras normativt, vilket är en legitim värdeförankring. Det anspråk evidensen mest direkt avvisar — att bistånd minskar migrationen — görs av båda blocken, och formuleras skarpast av oppositionen.

Värdedimensioner

K7 · Villkorlighet som värdefråga

Om krav får ställas på biståndet

Att ett land som tar emot bistånd också bör ta emot sina egna medborgare är en normativ hållning — en folkrättslig förpliktelse finns oavsett biståndet. Om biståndet får användas som påtryckning är därför i grunden ett värdeval, som evidensen om verkan inte avgör.

Mätlager

Evidensvalens
Neutral
Konsensusstyrka
Omtvistad

Neutral (omtvistad konsensus), öppet reviderad. Den blinda kodningen gav mild vänsterlutning, på premissen att konsekvensanspråket tillhörde 2022–2026 års regeringssida. Positionspasset falsifierade premissen: grundorsaksanspråket görs av båda blocken och baldast av oppositionen, medan villkorligheten motiveras normativt. En mild högerlutning avvisades också — den stora uppmätta nedgången kom genom en kanal som inte är postens medel. Motevidensgrinden krävde sex rundor, korpusens längsta. Robust motevidens sedan 2018 — fem år före reformagendan.

Partipositioner

Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.

~ModeraternaBär strategin genom regeringsinnehavet 2022–2026; villkorligheten motiveras normativt, inte empiriskt — ~.
~SverigedemokraternaDriver villkorligheten hårdast; grundorsaksanspråket saknar stöd i just strategins målländer — ~.
~KristdemokraternaBär strategin genom regeringsinnehavet 2022–2026 — ~.
~LiberalernaBär strategin genom regeringsinnehavet 2022–2026 — ~.
~CenterpartietGör grundorsaksanspråket skarpast i kammaren — rätt använt bistånd ger trygghet så att människor inte behöver fly, "så enkelt är det" — det anspråk evidensen mest direkt avvisar — ~.
~SocialdemokraternaSkriver i tre riksmötens motioner att bistånd i viss utsträckning ska kunna villkoras mot återtagande — och gör samtidigt grundorsaksanspråket — ~.
~MiljöpartietMotsätter sig villkorligheten; anspråket att migrationen minskar när människor får stöd att stanna avvisas av flödesevidensen — ~.
~VänsterpartietMotsätter sig villkorligheten men skriver själv att utvecklingspolitiken har en viktig roll mot migrationens orsaker och att Somalia har en folkrättslig skyldighet att ta emot sina medborgare — ~.

Källbelägg

Beslutat instrument och belopp: Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring 2024–2028, regeringsbeslut, bilaga till II:1, DATERAD 24 OKTOBER 2024 (ej 29 okt, som är publiceringsdatum på regeringen.se — se faktaloggen), diarienummer UD2024/14340. Verbatim om beloppen: 'Strategin omfattar totalt 3 miljarder kronor under perioden från och med den 24 oktober 2024 till och med den 31 december 2028. För 2024 avsätts 50 miljoner kronor och 350 miljoner kronor för 2025. För 2026 beräknas 800 miljoner kronor samt för 2027 och 2028 beräknas 900 miljoner kronor för respektive år.' Genomförs av Sida via anslagspost 35. Prop. 2025/26:1 UO7 avsnitt 2.5.8 verbatim: 'Det bilaterala biståndet till området stärka synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken uppgick till 420 miljoner kronor, varav Sida förmedlade 350 miljoner kronor' (dataår 2024, publiceringsår 2025), och 'För 2024 utnyttjades hela strategibeloppet inom den nyligen beslutade strategin för migration och utveckling om 50 miljoner kronor genom öronmärkt stöd till UNHCR för kapacitetsstärkande insatser i Senegal, Mauretanien och Mali.' VARNING, se faktaloggen: talet 'cirka 1 procent av det bilaterala biståndet' står INTE i propositionen — det är en härledd kvot (420/33 300 ≈ 1,26 procent) och de 50 mnkr är strategins hela 2024-belopp, inte en separat Sida-post Villkorlighetens rättsliga form: INGEN lag och ingen förordning kopplar svenskt bistånd till tredjelands återtagandesamarbete — SFS genomsökt 2026-07-30 (förordning 2025:269, förordning 2018:2098, förordning 2009:320, förordning 2025:790). Förordning (2025:269) med instruktion för Sida, utfärdad 10 april 2025, saknar helt paragraf om återvändande eller återvandring; enda migrationsomnämnandet är 2 § 4, verbatim: 'stärka synergier mellan det internationella utvecklingssamarbetet och handels-, migrations- och främjandepolitiken'. Villkorligheten uttrycks i strategin ('Svenskt utvecklingsbistånd KAN villkoras'), i reformagendan avsnitt 3.6 ('villkora delar av utvecklingsbiståndet') och i prop. 2025/26:1 UO7 ('Regeringen AVSER att villkora delar av utvecklingssamarbetet') — samtliga anspråks- eller avsiktsnivå enligt faktaloggen. Bet. 2025/26:KU20 avsnitt 2.10 bekräftar förankringsvägen: reformagendan 'är förankrad i utrikesutskottet och riksdagen, bl.a. genom budgetpropositionen' — alltså via budgetprocessen, inte som självständigt riksdagsbeslut DAC-regelverket mot strategins måltext: OECD-DAC, 'Clarifying the ODA Eligibility of Migration-Related Activities', DCD/DAC(2022)53/FINAL (21 dec 2022). Uteslutet ur ODA, verbatim: 'Assistance to forced returns is excluded from ODA'; 'Activities that support developing or developed countries' border authorities with the main objective to restrict migration to the provider country'; 'Border control projects i.e. border checks and border surveillance activities for the purpose of constraining migration'. Berättigat är bl.a. kapacitetsstöd för att 'promote the establishment and implementation of procedures and processes for safe, orderly and regular migration' och verksamhet 'to protect migrants' human rights'. Den svenska strategins mål 1 anger 'ökat återvändande, INKLUSIVE TVÅNGSVIST återvändande' och mål 2 kapacitet 'INKLUSIVE GRÄNSKONTROLL'; strategin hanterar spänningen med formuleringen 'I den mån det är nödvändigt för strategins måluppfyllnad får begränsade undantag medges'. OECD (2025) tillägger att medel vars leverans är villkorad mot migrationsutfall som primärt tjänar givarens intressen 'are not reportable as ODA'. EJ VERIFIERAT och därför ej påstått: hur enskilda insatser under strategin faktiskt CRS-rapporteras — det kräver granskning per insats De uppmätta nedgångarna och ruttförskjutningen: Spanska inrikesministeriets helårsdata 2025 (Informe quincenal acumulado 01-01 till 31-12-2025): irreguljära ankomster totalt 36 775 mot 64 019 (2024), −42,6 procent; Kanarieöarna 17 788 mot 46 843, −62,0 procent. FÖRSKJUTNINGEN I SAMMA KÄLLA: Ceuta och Melilla land 3 850 mot 2 647, +45,4 procent (Melilla enskilt +181,9 procent); Balearerna 7 321 mot 5 882, +24,5 procent. Frontex första halvåret 2026: västafrikanska rutten cirka 3 700, 'the steepest decline of all routes at 67%', med attributionen 'Preventive measures implemented by Mauritania, and more recently by Senegal and The Gambia in cooperation with Spain and the EU, have significantly reduced departures'; samtidigt västra Medelhavet cirka 7 900, +17 procent, förklarat som 'a shift in smuggling routes, as stricter controls in Morocco and on the neighbouring Western African and Central Mediterranean routes have pushed more departures towards Algerian shores'. MEKANISMEN ÄR REPRESSIV: Human Rights Watch dokumenterar 28 000 utvisade från Mauretanien första halvåret 2025. INGEN oberoende analys tillskriver nedgången biståndsinsatser, och ingen effektutvärdering av det spanska samarbetspaketet existerar — verifierat genom riktad sökning i runda 2. Rådets egen översikt redovisar EUTF-outputs (127 800 jobb, 668 500 personer stödda) utan effektattribution Glappet mellan avsikt och beteende: Docquier, F., Peri, G. & Ruyssen, I. (2014), 'The Cross-country Determinants of Potential and Actual Migration', International Migration Review 48:S37–S99, 138 ursprungsländer, Gallup plus censusdata, dataår 2000–2010, verbatim: 'one out of five college educated potential migrants became an actual migrant (within the considered decade), while only one in twenty potential migrants among non-college educated finally migrated.' Detta är den siffra som avgör hur mycket de två RCT-fynden på avsikter kan bära: realiseringsgraden är LÄGST i just den lågutbildade unga kohort insatserna riktar sig mot. Intern demonstration i samma litteratur: Bah, T., Batista, C., Gubert, F. & McKenzie, D. (2023), Journal of Development Economics 165, klusterrandomiserad i Gambia, 3 641 unga män i 391 orter — yrkesutbildningen minskade avsikter men 'The backway migration rate from The Gambia collapsed, even in the control group, resulting in no space for a treatment effect on irregular migration from any of the three interventions', och 'Current migration to Senegal was increased by both the Dakar facilitation and vocational training treatments'. 3ie WP71 varnar uttryckligen: 'intentions do not always match real movement'

Källor

Öppna analysen i den interaktiva vyn →

Fler analyser i biståndspolitik