Biståndspolitik · 5.193
Kanalvalet i biståndet — multilateralt eller bilateralt
Hur ska biståndet ta sig fram: som icke öronmärkt kärnstöd till multilaterala organisationers centrala budgetar, öronmärkt genom samma organisationer, via civilsamhället, eller via privat sektor? Ingen kanal är visad överlägsen på utvecklingsutfall — och den kanalomläggning som är beslutad saknar effektevidens för sitt centrala resultatanspråk.
Sakfrågan
Bakgrund. Riksdagen anvisade anslaget för biståndsverksamhet — drygt 41,5 miljarder kronor — som ett i praktiken odelat anslag utan kanalvillkor: det finns varken tak eller golv för andelen kärnstöd, multilateralt eller civilsamhällesstöd. Kanalfördelningen bestäms av regeringen genom strategibeslut, regleringsbrev och direkta regeringsbeslut. Kanalläget 2024: multilateralt kärnstöd cirka 10,9 miljarder, öronmärkt multi-bi 14,1, civilsamhälle 11,1, övrigt bilateralt 8,1. Reformagendan, som ofta citeras som beslutad politik, är en bilaga till ett regeringsbeslut i december 2023 som aldrig överlämnats till riksdagen som skrivelse.
Argumentet. Att omläggningen — mindre kärnstöd, mer öronmärkning och civilsamhälle, kortare avtalskedjor, färre strategier — ger mer resultat per krona.
Vad forskningen visar. Den enda systematiska översikten på huvudfrågan går igenom 45 studier och finner ingen konsistent evidens för att någondera kanalen är effektivare. Där trovärdig identifiering finns pekar den mot kärnstöd: kärnfinansierade projekt ger ungefär dubbelt så stor lokal ekonomisk effekt som trustfondsfinansierade — men det gäller hård projektöronmärkning i utvecklingsbanker, medan det svenska steget är mjuk land- och temaöronmärkning av FN-kärnstöd, en fråga där sex av varandra oberoende källor deklarerar att evidens saknas. Privatsektorkanalens additionalitet är oidentifierad, medan dess fördelningsprofil är mätt och ogynnsam: sex procent av det mobiliserade kapitalet gick till de minst utvecklade länderna, över sjuttio procent till medelinkomstländer. Kedjeförkortningens bästa mätning ger tre procentenheter i lägre omkostnader — medan Sidas egen beräkning av vad förkortningen kostar går från 16 årsarbetskrafter till 55. Och Riksrevisionen, som fann att kärnstödets strategier saknar mål, riskanalyser och uppföljning, rekommenderade mål, riskanalyser och uppföljning — inte en minskad kärnstödsandel.
Varför Svag och inte Blandad? Delningen i litteraturen gäller multilateralt mot bilateralt i allmänhet — en angränsande fråga — medan det instrument Sverige faktiskt valde möts av en sexfaldigt deklarerad evidenslucka. Och målkriteriet faller självt: kanalmålet saknar magnitud, och samma budgetproposition anger kärnstödet 2024 med två tal som skiljer sig med omkring fyrtio procent. Att koda Blandad hade låtit en vindicerad problembild hålla uppe en dom som effektevidensen inte bär.
Mål, medel, mekanism
- Mål
- Mer utvecklingsresultat per biståndskrona.
- Medel
- Kanalstyrning: begränsad kärnstödsandel, mjukt öronmärkt stöd mot svenska prioriteringar, färre avtalsled, koncentration till 32 strategier.
- Mekanism
- Öronmärkning + kortare kedjor + koncentration → styrbarhet, lägre transaktionskostnad, mer resultat per krona.
Kriterier (K1–K6)
Motivering
Svag evidens, fel instrument med inslag av systemblindhet: instrumentet sitter bredvid den brist granskningsorganen fann, effektkriteriet är frånvarande på merparten av kanaldimensionerna, och bieffekterna är väl dokumenterade — öronmärkning kringgår organisationernas styrorgan och kortar planeringshorisonten, vilket regeringen själv konstaterar i samma dokument som genomför omläggningen.
Symbolen följer evidensen: alla åtta partier kodas ~ eftersom det instrument fyra svenska granskningsorgan konvergerar mot — tydliga mål, riskanalyser, uppföljning — föreslås av ingetdera blocket, och striden gäller mixens proportioner, som är kontinua. Enigheten är reell: ingen part vill avveckla någon kanal.
Värdedimensioner
K7 · Styrning mot förtroende
Hur hårt givaren ska styra medlens väg
Hur mycket Sverige ska styra biståndets väg mot egna prioriteringar, kontra lita på de multilaterala organens gemensamma styrning, är en avvägning mellan givarkontroll och multilateralt förtroende — en värdefråga forskningen kan belysa men inte avgöra.
Mätlager
- Evidensvalens
- Neutral
- Konsensusstyrka
- Omtvistad
Neutral (omtvistad konsensus). En mild vänsterlutning prövades och avvisades som självimplicerande: posten trimmar oppositionen för att sträcka den identifierade evidensen utanför dess räckvidd, och kan då inte själv åberopa samma studier vid samma omfång. En mild högerlutning kräver att granskningsorganens vindikering av problembilden läses som en vindikering av kanalinstrumentet, vilket den inte är. Robust motevidens sedan 2016.
Partipositioner
Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.
| ~ | Moderaterna | Försvarar tvärtom de etablerade multilaterala organisationerna — gör inte blockets attributionsfel — men bär omläggningen genom regeringsinnehavet 2022–2026 — ~. |
| ~ | Sverigedemokraterna | Driver hårdast på tematisk styrning och öronmärkning; resultatanspråket saknar textstöd i reformagendan — ~. |
| ~ | Kristdemokraterna | Bär omläggningen genom regeringsinnehavet 2022–2026 — ~. |
| ~ | Liberalerna | Bär omläggningen genom regeringsinnehavet 2022–2026, utan egna kanalyrkanden — ~. |
| ~ | Centerpartiet | Värnar kärnstöd och obundet bistånd; sträcker samtidigt evidens från hård projektöronmärkning i utvecklingsbanker till mjuk FN-öronmärkning — ~. |
| ~ | Socialdemokraterna | Värnar kärnstöd och multilateralt med krav på andelar och volymer — det instrument granskningsorganen pekar mot är ett annat — ~. |
| ~ | Miljöpartiet | Värnar icke öronmärkt stöd; samma räckviddsöverträdelse som blocket i övrigt — ~. |
| ~ | Vänsterpartiet | Värnar kärnstöd — och öronmärker samtidigt själv en miljard till FN:s palestinaflyktingorgan i sin egen anslagsmotion — ~. |
Källbelägg
Kanalfördelning 2024: Prop. 2025/26:1 UO7 avsnitt 2.5.1, verbatim: 'Det bilaterala biståndet, exklusive avräkningar, uppgick 2024 till ca 33,3 miljarder kronor netto'; 'Multi-bi-stöden uppgick 2024 till 14,1 miljarder kronor'; 'En annan del kanaliseras genom organisationer i det civila samhället, vilka mottog 11,1 miljarder kronor'; 'Övrigt bilateralt bistånd … uppgick till 8,1 miljarder kronor'; 'Det multilaterala biståndet, exklusive avräkningar för bl.a. Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd … uppgick 2024 till ca 10,9 miljarder kronor.' Kärnstödsdefinitionen i samma avsnitt: 'Kärnstöd avser icke öronmärkt stöd direkt till organisationens centrala budget.' Dataår 2024, publiceringsår 2025. VARNING, se faktaloggen: samma proposition anger kärnstöd 2024 som ca 10,9 mdkr i brödtexten och 15 396 283 tkr i tabell 2.10 (faktiska utbetalningar), och skr. 2024/25:61 anger 18,9 mdkr för 2023 inklusive EU-bidrag. Tre icke-jämförbara serier Kanalstyrningens rättsliga form: Riksdagen anvisade anslag 1:1 Biståndsverksamhet 41 536 657 tkr och utgiftsram UO7 43 652 932 tkr (bet. 2025/26:UU2, beslut 16 dec 2025, prot. 2025/26:53 § 12, rskr. 2025/26:120–122) — UTAN kanalvillkor. Fulltextverifierat: inget tak och inget golv för andelen kärnstöd, multilateralt bistånd eller civilsamhällesstöd finns i propositionen. Beslut om kärnstöd fattas av regeringen (avsnitt 2.5.1); förordning (2025:269) ger Sida ingen kompetens över kärnstöd, och 27 § gör kanalvalsbeslut icke överklagbara. Det enda kvantifierade kanalmålet, avsnitt 2.7: 'minst 25 procent av den humanitära finansieringen ska gå direkt eller via intermediär till lokala organisationer.' se faktaloggens anmärkning om propositionens enhetsfel för anslag 1:1 i avsnitt 2.9.1 Kärnstödets omläggning: Skr. 2024/25:61 (12 dec 2024): kärnstöd 20,7 mdkr (2022) → 18,9 mdkr (2023), minskning 1,8 mdkr; kärnstöd till FN-organ 8,0 → 6,1 mdkr; 669 mnkr omvandlade till mjukt öronmärkt stöd; kärnstöd till UNCDF och UNDRR helt avslutade; kärnstödsmottagande organisationer 67 → 65; kärnstöd 2023 = 59 procent av multilateralt bistånd och 35 procent av totalt bistånd (inklusive EU-bidrag). UNRWA: kärnstödet avslutat genom Sidas regleringsbrev för 2025, regeringsbeslut 20 dec 2024, verbatim 'Regeringens kärnstöd till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) avslutas'; 2024 var kärnstödet 400 000 tkr av totalt 451 000 tkr (prop. 2025/26:1 UO7 tabell 2.10), Sverige fjärde största kärnstödsgivare med 5,9 procent av programbudgeten. Ej återupptaget per utrikesministerns svar på skriftlig fråga 2025/26:323 (29 dec 2025). Dataår 2022–2024 Granskningsorganens faktiska rekommendationer: RiR 2021:28 rekommenderar regeringen att säkerställa tydliga och uppföljningsbara mål för kärnstödsstrategier, dokumenterade riskanalyser före kärnstödsbeslut och regelbunden samlad uppföljning; UD att dokumentera uppföljning per organisation. RiR 2022:9 avsnitt 6.3 s. 70 rekommenderar regeringen att 'ange tematiskt avgränsade stödområden', 'begränsa antalet mål' och 'formulera målen på övergripande nivå', och Sida att redovisa och motivera sina vägval och att 'säkerställa att lärdomar från tidigare insatser tas tillvara, särskilt vid val av nya samarbetspartner och biståndsformer'. Ekonomistyrningsverket och Statskontoret 2020:22 (2020-11-30, gemensam rapport på regeringens uppdrag): 'Regeringens styrning bör bli mindre detaljerad och utformas så att målen som styr Sidas verksamhet renodlas och blir färre än i dag.' INGEN av dessa rekommenderar en ändrad kanalmix. Regeringens svar, skr. 2022/23:16: 'Regeringen avser rikta om biståndet och utveckla de strategier som styr biståndets genomförande', varefter rapporten anses slutbehandlad — ingen tidsatt åtgärd utfäst. Strategireformen 30 juni 2026 (~70 → 32 strategier, nio nya geografiska strategier om cirka 6 mdkr 2026–2031) är det ENDA regeringsdrag som sitter direkt på en granskningsrekommendation; dess effekt är omätt Privatsektorkanalens fördelningsprofil: EBA 2020:01 (Meeks, Gouett & Attridge), Mobilising Private Development Finance, deskriptiv OECD-CRS-analys: s. 49 verbatim 'of all the private finance mobilised by official development finance interventions between 2012 and 2017, approximately USD 9.3 billion (six percent) went to LDCs, whereas over 70 percent went to middle-income countries'; s. 51: '21 percent of PSI spending with a specified destination country went to LDCs, compared with 31 percent of conventional bilateral ODA'; s. 45–46: cirka 94 procent av PSI-medlen till 'produktiva' sektorer mot 69 procent av icke-PSI-ODA till sociala sektorer. Mobiliseringsgraden: ODI (Attridge & Engen) och EBA 2020:01 s. 52 fotnot 12, 'in Low Income Countries, one dollar of public finance investment mobilised on average USD 0.37'. Additionaliteten är oidentifierad: Attridge m.fl. (2019), DFID Rapid Evidence Assessment, s. vi. Swedfund: EBA 2018:01 s. 13 'it is not possible to definitively answer this question based on the data made available to us'; s. 43 om en studie 2008 att 'Swedfund's additionality was unclear, as a majority of investments would have gone ahead anyway'. Bemyndiganden 2026: kapitaltillskott högst 1 200 mnkr varav högst 700 mnkr för Ukraina, plus 600 mnkr för klimatinvesteringar (bet. 2025/26:UU2). Riksrevisionen inledde 22 maj 2026 en granskning av Swedfund med planerad publicering mars 2027
Källor
- Biscaye, P.E., Reynolds, T.W. & Anderson, C.L. (2017), 'Relative Effectiveness of Bilateral and Multilateral Aid on Development Outcomes', Review of Development Economics 21(4):1425–1447, DOI 10.1111/rode.12303 (online 2016) — fältets ENDA systematiska översikt på huvudfrågan. 45 studier, sju databaser, dataår 1970–2014. Rösträkning 9 bilateralt / 13 multilateralt / 13 ingen skillnad / 10 blandade
- slutsats ordagrant: 'We find, however, no consistent evidence that either bilateral or multilateral aid is more effective overall.' Bär INGET kausalt anspråk — basen är OLS (17), GMM (11) och 2SLS/3SLS (4), och författarna skriver att 'model specification choices influence study findings'. Täcker uttryckligen inte transaktionskostnader
- Heinzel, M. & Reinsberg, B. (2024), 'Trust funds and the sub-national effectiveness of development aid: Evidence from the World Bank', World Development 179:106609, DOI 10.1016/j.worlddev.2024.106609 — den ENDA studien i fältet med både trovärdig identifiering och kanalvalet som behandlingsvariabel. DiD på 50×50 km rutnätsceller, dataår 1995–2014, 5 684 projekt/61 243 platser
- robusthet via spatiotemporala placebotest, entropibalansering och gränsdiskontinuitet. Kärnfinansierade projekt +10,25 procent lokal ekonomisk aktivitet mot trust-fund-finansierade +5,3 (tabell 2), alltså cirka 2× — se faktaloggens anmärkning om den felaktiga '5×'-återgivningen. Kompletteras av Heinzel, Cormier & Reinsberg (2023), International Organization 77(2):475–495, 2SLS-IV (F=101), 7 571 projekt 1990–2020. RÄCKVIDD: båda håller kanalen konstant och mäter hård projektöronmärkning i utvecklingsbanker
- Ihl, J., Singh, R., Malandu Mukali, I., Hede Skagerlind, H. & Heucher, A. (2025), The Effectiveness of Core and Earmarked Funding in Multilateral Development Cooperation – Systematic Review, DEval Discussion Paper 2/2025, DEval och Expertgruppen för biståndsanalys (EBA), DOI 10.5281/zenodo.19729948 — systematisk översikt, 4 427 screenade och 36 inkluderade publikationer, sökning t.o.m. 1 april 2025. Internt peer-granskad, ej tidskriftsgranskad. Slutsats: 'core funding appears to be more effective than earmarked funding with regard to outcome effectiveness at the project level.' De två avgörande luckdeklarationerna, s. 19 respektive s. 22: 'there is no study that has compared the relative effectiveness of core funding, earmarked funding and trust funds with that of bilateral aid from donor countries' och 'There is a paucity of evidence regarding the relative effectiveness of core and earmarked funding.' se faktaloggens anmärkning om dess klassificering av Ljungman m.fl. 2022
- Riksrevisionen, RiR 2021:28 'Svenskt bistånd till multilaterala organisationer – regeringens och Sidas arbete' (2 nov 2021; skr. 2021/22:144) och RiR 2022:9 'Vem, hur och varför – Sidas val av samarbetspartner och biståndsform' (beslutad 27 april 2022, dnr 3.1.1-2021-0057; skr. 2022/23:16, bet. 2022/23:UU8) — det svenska ankaret. RiR 2021:28: 'Det saknas tydligt formulerade mål i strategier som styr det kärnstöd som regeringen beslutar om'
- inga dokumenterade riskanalyser
- men Sidas multi-bi-hantering bedöms 'i huvudsak ändamålsenligt utformad'. RiR 2022:9: 'Det går därför inte att följa hur Sida bedömt att de valda insatserna skulle vara de mest effektiva', och lärdomar används 'i lägre utsträckning för att välja samarbetspartner eller biståndsform'. INGEN rekommendation i någondera rapporten rör kanalmixen. Kompletteras av RiR 2024:4 och av Ekonomistyrningsverket och Statskontoret, rapport 2020:22. se faktaloggens anmärkning om att bet. 2022/23:UU8 anger fel rapportnummer
- Regeringens skrivelse 2024/25:61 'Internationellt bistånd genom multilaterala organisationer' (12 dec 2024) — det dokument som redovisar den enacted konverteringen OCH diagnostiserar dess kostnad. Ordagrant: 'Sveriges kärnstödsutbetalningar till multilaterala organisationer minskade med totalt 1,8 miljarder kronor mellan 2022 och 2023. Detta bl.a. genom att 669 miljoner kronor tidigare avsatta för kärnstöd till FN-organisationer gjordes om till mjukt öronmärkt stöd.' Kärnstöd till UNCDF och UNDRR avslutade
- kärnstödsmottagare 67 → 65. Samma dokument: 'andelen kärnstöd, som utgör basen för organisationernas verksamhet, har minskat stadigt under en längre tid … Det försvårar för organisationerna att använda medlen strategiskt.' Den multilaterala strategi som beslutades samma dag: 'Kärnstöd och annan flexibel finansiering möjliggör för organisationerna att agera snabbt … underlättar också styrning, uppföljning och ansvarsutkrävande'
- Deserranno, E., Nansamba, A. & Qian, N. (2025), 'Impact of NGO-Provided Aid on Government Capacity: Evidence from Uganda', Journal of the European Economic Association 23(1):361–395, DOI 10.1093/jeea/jvae029 — den enda studien med genuint kausal identifiering av civilsamhällskanalens effekt på statlig kapacitet. Randomiserad NGO-utrullning i 66 av 127 rurala byar, baslinje maj 2010, endline dec 2012, 2 747 hushållsobservationer. Där en statlig hälsoarbetare fanns vid baslinjen rekryterade NGO:n honom eller henne i ungefär hälften av byarna, och total vårdtäckning föll 13,8 procentenheter. RÄCKVIDD: motfaktiskt fall är 'ingen NGO', inte 'samma resurser via staten'. Tidigare cirkulerad som NBER WP 26928 och CEPR DP 14755 under andra titlar — citera den publicerade versionen. Motvikt på allokeringssidan: Dreher, Mölders & Nunnenkamp (2010), The World Economy 33(2):147–176 — 'NGOs are not necessarily superior donors compared to state aid agencies'
Öppna analysen i den interaktiva vyn →