Policyevidens→Analyser→Arbetsmarknad och arbetsrätt

Arbetsmarknad och arbetsrätt · 5.34

Höjt lönegolv för arbetskraftsinvandring (90 % av medianlönen)

Blandad evidensTyp 1

Delfrågor: Lönegolvet som åtstramningsinstrument (mål 2: minska lågkvalificerad arbetskraftsinvandring) · Lönegolvet som skydd mot exploatering (mål 1: lönedumpning, missbruk, arbetslivskriminalitet)

Bör lönegolvet för arbetskraftsinvandring höjas — till 90 procent av medianlönen — och vad uppnår en sådan höjning egentligen? Frågan bär på två mål som lätt blandas samman: dels att strama åt den lågkvalificerade invandringen, dels att motverka exploatering av arbetskraft.

Sakfrågan

Bakgrund. Lönekravet för arbetskraftsinvandring höjdes den 1 juni 2026 från 80 till 90 procent av medianlönen — omkring 33 000 kronor i månaden — med ett undantag för bristyrken och två yrken som helt utesluts. Utredningen hade gått längre och föreslagit hela medianlönen, 100 procent.

Argumentet. Att ett högre lönegolv på en och samma gång stramar åt den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen och skyddar mot exploatering och ”lönedumpning” (att lönerna pressas ned under det gängse).

Vad forskningen visar. Lönegolvet blandar två mål, och evidensen faller olika ut på dem — därför behöver de skiljas åt. Som verktyg för att strama åt den lågkvalificerade invandringen (i sig ett legitimt värdeval) fungerar det närmast mekaniskt: Migrationsverket såg redan efter 2023 års höjning färre ärenden och fler avslag i de berörda branscherna. Som verktyg mot det uttalade huvudmålet — exploatering och missbruk — är det däremot trubbigt. Missbruket sker nämligen främst genom kringgående (skenanställningar, betalning under kontrakt) som ett nominellt golv inte når, och internationell forskning ger ett svagt stöd för att reguljär invandring skulle pressa ned de inhemska lönerna. Den direkt relevanta evidensen är till stor del beskrivande, och bieffekterna är reella: höjningen träffar också verkliga bristyrken (vård, äldreomsorg, glesbygd) och kan ge utvisningsbesked för arbetstagare som redan är etablerade här. Eftersom de två målen drar åt olika håll dekomponeras frågan nedan i två led — åtstramning respektive exploateringsskydd — som prövas var för sig.

Varför frågan delas i två. När ett och samma instrument sägs lösa två olika problem är det lätt att en styrka på det ena området får skyla över en svaghet på det andra. Lönegolvet är ett tydligt exempel: det biter effektivt om syftet är att minska antalet lågavlönade arbetskraftsinvandrare, men träffar dåligt om syftet är att komma åt dem som utnyttjar utländsk arbetskraft. Att pröva målen var för sig — vilket görs i de två leden nedan — gör det möjligt att se vilket anspråk evidensen faktiskt bär upp, och vilket som snarare vilar på ett värdeval.

Mål, medel, mekanism

Mål
Två sammanblandade mål: (1) skydd mot lönedumpning/exploatering och (2) åtstramning av lågkvalificerad arbetskraftsinvandring.
Medel
Lönekrav på 90 % av medianlönen (≈33 390 kr/mån) med undantagslista för bristyrken (75 %).
Mekanism
Högre inträdeströskel → färre lågavlönade arbetstillstånd; men missbruk sker via kringgående som ett nominellt golv inte når.

Kriterier (K1–K6)

K1Målets tydlighetMEDEL
K2Mekanismens plausibilitetMEDEL
K3Mål–medel-passformMEDEL
K4Direkt effektMEDEL
K5Evidensens kvalitetSVAGT
K6Bieffekter och systemeffekterSVAGT

Motivering

Blandad evidens med ett tydligt Typ 1-inslag — och därför dekomponerad i två led. Mot åtstramningsmålet (5.34a) fungerar golvet nästan mekaniskt och verifierbart; mot det uttalade huvudmålet, skyddet mot exploatering (5.34b), är det trubbigt, eftersom missbruket sker via kringgående. Den direkt relevanta evidensen är till stor del beskrivande (svag K5), och bieffekterna på reala bristyrken och på redan etablerade arbetstagare är reella (svag K6). Frågan är alltså en värde- och effektivitetsavvägning, inte en fråga om rätt eller fel — därav graden Blandad och genomgående ~.

Värdedimensioner

K7 · Migrationskontroll

Hur mycket lågkvalificerad invandring

Om den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen bör begränsas, eller i stället styras av arbetsmarknadens behov, är ett legitimt värdeval (som prövas i 5.34a) och något forskningen inte kan avgöra — instrumentet fungerar, men huruvida målet är önskvärt är en normativ fråga.

Mätlager

Evidensvalens
Neutral
Konsensusstyrka
Svag

Evidensen pekar inte ut en sida: instrumentet biter för åtstramningsmålet men inte för exploateringsmålet, och önskvärdheten av åtstramning är ett värdeval. Partisplitten i SfU12 är belagd; det exakta antalet reservationer bärs med reservation. Kodat blint mot parti.

Partipositioner

Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.

~ModeraternaDriver ett höjt lönegolv (till 90 procent av medianlönen) för arbetskraftsinvandring.
~SverigedemokraternaMest pådrivande för en stramare arbetskraftsinvandring.
~KristdemokraternaDel av 2022–2026 års regeringsunderlag bakom höjningen.
~LiberalernaDel av 2022–2026 års regeringsunderlag.
~CenterpartietKritisk; värnar arbetskraftsinvandringen och vill att behovet ska styra.
~SocialdemokraternaStödjer ett lönekrav men vill komplettera med en kollektivavtalsnivå.
~MiljöpartietKritisk till det höjda golvet.
~VänsterpartietKritisk till det höjda golvet.

Källbelägg

Reformen: lönekravet höjt från 80 till 90 procent av medianlönen (omkring 33 000 kronor per månad) 1 juni 2026, med bristyrkesundantag; utredningen föreslog 100 procent (prop. 2025/26:87; SOU 2024:15). Åtstramning biter mekaniskt: efter 2023 års höjning till 80 procent noterade Migrationsverket färre ärenden och fler avslag i berörda lågavlönade branscher. Exploatering sker via kringgående: missbruket sker främst genom skenanställningar och betalning under kontrakt, som ett nominellt golv inte adresserar (Riksrevisionen 2016:32 m.fl.). Löneeffekter: internationell forskning finner små eller försumbara effekter av arbetskraftsinvandring på inhemska löner (Card; Dustmann). Röstutfall: propositionen bifölls (M/SD/KD/L samt S ja, med reservationer; C/V/MP avslog centrala delar) — reservationsantalet (uppges som 14) bärs med reservation.

Källor

Öppna analysen i den interaktiva vyn →

Fler analyser i arbetsmarknad och arbetsrätt