Policyevidens→Analyser→Arbetsmarknad och arbetsrätt

Politiska förslag bygger på antaganden. Vad händer när de prövas mot forskningen?

Arbetsmarknad och arbetsrätt · 5.14

Lagen om anställningsskydd (LAS) — den klassiska forskningsdebatten

Blandad evidens

Anställningsskyddet, eller LAS, reglerar bland annat turordningen — alltså vem som får gå först när en arbetsgivare måste säga upp folk. Frågan är om en uppluckring av de reglerna sänker trösklarna in på arbetsmarknaden och får hjulen att snurra fortare, eller om den mest urholkar tryggheten för dem som redan har ett jobb. Det är ingen ny strid: den går tillbaka till 2001 års undantag för småföretag och blossade upp på nytt med 2022 års reform.

Sakfrågan

Bakgrund. Den senaste uppluckringen kom med 2022 års LAS-reform. Den del av frågan som forskningen faktiskt kan säga något om är emellertid äldre än så: redan 2001 fick de minsta arbetsgivarna rätt att undanta två anställda från 'sist in, först ut' — regeln att den som anställdes senast också är den som får gå först. Det är kring det undantaget de mätbara effekterna har gått att studera.

Argumentet. Att ett flexiblare skydd sänker trösklarna in på arbetsmarknaden och på så sätt gynnar både rörligheten och produktiviteten.

Vad forskningen visar. Här lönar det sig att stå ut med lite osäkerhet, för bilden är genuint tvåsidig — och betydligt försiktigare än både höger- och vänsterretoriken vill ha den till. Studierna av 2001 års undantag hittar små eller inga effekter på sysselsättningen, men en viss ökning av produktiviteten: när turordningen luckras upp kan arbetsgivaren behålla rätt person snarare än rätt anställningsdatum, och matchningen mellan folk och jobb blir på så sätt något bättre. En färsk rapport från IFAU pekar åt samma håll och lägger till en intressant detalj — de berörda företagen vågade bli mindre kräsna och anställde oftare personer med lägre observerad arbetsförmåga, en effekt som växte med tiden och var störst i de allra minsta företagen. Samtidigt ska den andra vågskålen inte viftas bort. Två av de mest robusta internationella fynden pekar åt motsatt håll: segmenteringen — att unga, kvinnor och utrikes födda fastnar i ett kretslopp av tillfälliga kontrakt och arbetslöshet — och en negativ effekt på totalfaktorproduktiviteten, alltså hur mycket ekonomin får ut av sina samlade resurser. Vad allt detta gör med den totala sysselsättningen är fortfarande oklart. Det är, kort sagt, en fördelningskonflikt med verkliga avvägningar — inte ett enkelt jobbrecept.

Mål, medel, mekanism

Mål
Fler jobb och högre dynamik genom ett mer flexibelt anställningsskydd.
Medel
Uppluckrad turordning och utökade undantag (LAS-reformen 2022, med rötter i 2001 års småföretagsundantag).
Mekanism
Lägre uppsägningskostnad → företag vågar anställa och investera i ny teknik → bättre matchning och produktivitet.

Kriterier (K1–K6)

K1Målets tydlighetMEDEL
K2Mekanismens plausibilitetMEDEL
K3Mål–medel-passformMEDEL
K4Direkt effektMEDEL
K5Evidensens kvalitetMEDEL
K6Bieffekter och systemeffekterMEDEL

Motivering

Slutsatsen blir blandad evidens, inte ett evidensproblem: forskningen är genuint tvåsidig och mer återhållsam än både höger- och vänsterretoriken. Segmenteringseffekten — det som ibland kallas 'insiders och outsiders', alltså klyftan mellan dem som är innanför och utanför tryggheten — och den negativa effekten på totalfaktorproduktiviteten är robusta internationellt, medan nettoeffekten på den totala sysselsättningen av ytterligare LAS-lättnader är oklar. Nettot lutar en aning åt vänster, eftersom forskningen inte ger stöd åt tanken att en avskaffad turordning skulle skapa särskilt många jobb. Men i grunden är detta en fördelningskonflikt med verkliga avvägningar — inte en fråga om rätt eller fel verktyg.

Värdedimensioner

K7 · Trygghet vs. dynamik

Vad ett anställningsskydd är till för

Om anställningstrygghet i sig är ett värde — en förutsättning för att löntagare ska våga hävda sina rättigheter och för långsiktiga investeringar — eller om en dynamisk, rörlig arbetsmarknad väger tyngre, är en värdeavvägning forskningen kan belysa men inte avgöra.

K8 · Vem bär omställningsrisken

Insider och outsider

Ett starkt skydd tryggar dem som redan har fast jobb men kan låsa ute unga, kvinnor och utrikes födda i en krets av tillfälliga kontrakt. Hur denna fördelningskonflikt inom arbetskraften ska vägas är normativt.

Mätlager

Evidensvalens
Lutar vänster
Konsensusstyrka
Omtvistad

Evidensen lutar milt mot LAS-lättnadernas jobbanspråk men är genuint delad; den ger inte grund att placera något parti entydigt i eller ur takt. Kodat blint mot parti.

Partipositioner

Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.

✗ModeraternaDriver LAS-lättnader på ett jobbanspråk som forskningen inte tydligt stöder.
✗SverigedemokraternaDel av 2022–2026 års regeringslinje för ett flexiblare anställningsskydd; delar jobbanspråket.
✗KristdemokraternaDel av 2022–2026 års regeringsunderlag; arbetslinje med flexiblare skydd.
✗LiberalernaMarknadsliberalt; driver ett flexiblare anställningsskydd.
✗CenterpartietVill slopa turordningsreglerna särskilt för mindre företag.
~SocialdemokraternaAccepterade 2022 års reform via parterna men värnar skyddet mot vidare uppluckring.
✓MiljöpartietVärnar anställningstryggheten; i linje med att lättnadernas jobbeffekt är svag.
✓VänsterpartietSkarpast mot LAS-försämringar.

Källbelägg

2001 års undantag — små/inga sysselsättningseffekter: enda tydliga förändringen var en tendens till fler avgångar bland anställda 55–64 år (von Below & Skogman Thoursie 2010). Sysselsättning och produktivitet: företag under tröskeln blev mer benägna att växa — uppskattningsvis omkring 4 000 arbetstillfällen (Bornhäll m.fl. 2017) — och undantaget höjde arbetsproduktiviteten med omkring 2–3 procent (Bjuggren 2018). Rekrytering: berörda företag blev mindre selektiva och anställde personer med lägre observerad arbetsförmåga, störst effekt i de minsta företagen (IFAU 2025:26). Segmentering och produktivitet: insider/outsider-effekten och den negativa effekten på total faktorproduktivitet av strikt anställningsskydd hör till de mest robusta internationella fynden (OECD; Boeri & Garibaldi).

Källor

Öppna analysen i den interaktiva vyn →

Fler analyser i arbetsmarknad och arbetsrätt