Försvars- och totalförsvarspolitik · 5.207
Personalförsörjningen: plikt mot villkor för anställda
Kort version
Målet — cirka 130 000 befattningar 2035 — går inte att mäta i öppna källor, och ingen studie mäter om plikt eller bättre villkor fyller krigsorganisationen bäst. Det som är mätt pekar uppåt, men utan nämnare. Medlen är dessutom komplement, inte alternativ, och den flaskhals regeringen själv pekar ut — utbildningskapaciteten — adresseras av ingetdera. Därför: svag evidens.
Sverige bygger ut totalförsvarsplikten. Minst 10 000 värnpliktiga per år senast 2030. Minst 12 000 under 2032–2035. Civilplikten återaktiverad från 2026. Frågan är inte om plikten ska finnas. Frågan är om den är det medel som bäst fyller krigsorganisationen — eller om det i stället är villkoren för dem som redan är anställda. Ingen av vägarna har en effektskattning på det svenska målet. Och målet självt går inte att mäta i öppna källor.
Sakfrågan
Bakgrund. Grundutbildningsvolymerna ska enligt regeringsbeslut nå minst 10 000 värnpliktiga senast 2030 och minst 12 000 under 2032–2035. Utfallet 2025 var 8 136 påbörjade. Civilplikten aktiverades brett den 4 december 2025. Den enda oberoende granskningen av personalförsörjningen är Riksrevisionens från 2022. Den fann att Försvarsmakten ”inte nämnvärt har prioriterat arbetet med att få fler att stanna längre” bland de anställda soldaterna, och att försvarsbeslutet 2016–2020 var underfinansierat. Riksdagen behandlade rapporten med en förslagspunkt, noll reservationer och acklamation.
Argumentet. Att plikten är grunden för personalförsörjningen, och att fler värnpliktiga ger en större krigsorganisation. Motargumentet: att det är villkoren — anställningsform, ersättning, behållande — som avgör, och att plikten konkurrerar om samma officerare och samma materiel.
Vad forskningen visar. Målet går inte att mäta. Talet cirka 130 000 befattningar plus reserver 2035 står bara i en ”bedömningsruta” — inte som ett definitivt mål — och riksdagen band sig aldrig vid det. Ett uppslag tidigare i samma proposition står det ”personer”. I Försvarsmaktens årsredovisning 2025 förekommer talet noll gånger. Vad som redovisas är antalet krigsplacerade: 59 500 (2023), 60 700 (2024), 75 400 (2025). Uppfyllnaden per förband ligger i hemlig bilaga.
Riksrevisionens granskning mäter arbetssätt, inte utfall — och säger det själv. Dess mest citerade fynd betyder något annat än det brukar läsas som. Andelen som tar anställning efter grundutbildningen föll ”från cirka 80 procent … till cirka 40 procent”. Men bredvid står de absoluta talen: 1 500–1 600 per år före, 1 500–1 700 efter. Åttio procent av 2 000 och fyrtio procent av 4 000 är samma tal. Värnplikten ökade inte antalet som tar anställning — men minskade det inte heller. Sedan dess pekar serierna uppåt. Konvertering till anställning: 1 251 (2023), 1 575 (2024), 1 876 (2025). Beståndet av anställda soldater: 5 660 → 7 201. Frivillig personalomsättning: 13,7 → 9,4 procent. Men det är myndighetens självrapportering. Det är inte en effektskattning.
Ingen studie någonstans mäter det axeln frågar om. Nollresultatet är belagt mot fem förteckningar. Det närmaste är ett danskt värnpliktslotteri (Bingley & Vincent Lyk-Jensen 2024). Det mäter utfall på utlandsinsatser, och finner i övrigt inga meningsfulla skillnader mellan rekryteringsvägarna. Villkorsbenets svenska instrument — avskaffade tidsbegränsade anställningar, indexerad ersättning — har noll effektskattningar. Utredningen SOU 2025:86 skriver rakt ut att ”det är möjligt” att fler hade stannat med tillsvidareanställning. De instrument som har effektunderlag är monetära: bonusar och löner, mätta i amerikanska utvärderingar (RAND 2010). Det är det verktyg som aldrig prövats i Sverige. Kostnaden är det bäst mätta ledet. FOI räknar alternativkostnaden för en värnpliktig till 322 000 kronor. Ersättningarna är värda cirka 217 000. Gapet, cirka 105 000 kronor, är en ”implicit inkomstskatt” som bärs av de yngsta.
Varför står två medel mot varandra när alla partier stöder båda? Därför att kontrasten inte finns i kammaren. Det är ett fynd, inte ett fel i frågan. Inget parti står mot något av medlen. Utskottsmajoriteten skriver ut villkorsbenet i klartext och avslår yrkandena på delegationsgrund — inte sakgrund. Striden gäller grad och tempo. Sakligt är medlen komplement. Värnpliktiga bemannar de mobiliserande förbanden, cirka 51 000 av de 130 000 befattningarna. Anställda bemannar de stående. Och den restriktion regeringen själv namnger som bindande — ”tillgång till personal för utbildning, materiel, infrastruktur samt skjut- och övningsfält” — adresseras av ingetdera. Ingen indikator följer upp den. Det är därför posten kodas Typ 1 dominant. Instrumenten är felställda mot varandra. Den verkliga flaskhalsen står vid sidan av båda.
Mål, medel, mekanism
- Mål
- En bemannad krigsorganisation — cirka 130 000 befattningar plus reserver 2035 enligt regeringens bedömning.
- Medel
- Utökad totalförsvarsplikt (grundutbildningsvolymer 10 000 → 12 000; bred aktivering av civilplikten 2025-12-04) — mot förbättrade villkor och behållande av anställda gruppbefäl, soldater och sjömän.
- Mekanism
- Fler grundutbildade → fler krigsplacerade → krigsdugliga förband; respektive bättre villkor → fler stannar → färre luckor i stående förband.
Kriterier (K1–K6)
Motivering
Svag evidens, Blandad (Typ 1 dominant, Typ 2-risk på verifieringsledet). Målet är inte mätbart offentligt; mekanismen håller på båda benen men saknar sitt sista led i båda; medlen är komplement snarare än alternativ; och ingen effektskattning finns på det svenska målet för någondera. Den enda oberoende granskningen (RiR 2022:19) mäter arbetssätt, inte utfall, och dess andelsfynd är en nämnareffekt. Registret över krigsplacerade växer mätbart, men om det motsvarar krigsdugliga förband är okänt — och i de två länder där en oberoende revision prövade saken (Estland, Finland) var svaret nej respektive oprövat. Inte ren Typ 2: effekten är omätt, inte uppmätt utebliven, och de publicerade indikatorerna pekar uppåt.
Konverterings- och omsättningsserierna är Försvarsmaktens självrapportering utan nämnare. Bäckströms svenska studier mäter ansökningar, inte bemanning. Danska lotteriet mäter utfall på frivilliga utlandsinsatser. NATO STO:s rapporter om rekrytering kunde inte nås.
Värdedimensioner
K8 · Vem bär pliktens kostnad
Den implicita skatten på de yngsta
K8 · Vem bär pliktens kostnad. FOI räknar alternativkostnaden för en värnpliktig till 322 000 kronor efter skatt. Ersättningarna är värda cirka 217 000. Gapet är cirka 105 000 kronor — motsvarande en dagersättning kring 290 kronor mot dagens 146. Bördan är ojämnt fördelad. I Sverige drabbar den dem med lägre socioekonomisk bakgrund. I Danmark dem med höga mönstringsresultat. Om en ung årskull ska bära den kostnaden, och till vilken ersättning, är en fråga för folkvalda. Kalkylen säger det själv.
Mätlager
- Evidensvalens
- Neutral
- Konsensusstyrka
- Svag
Neutral som utfall av riktningstestet, prövat i tre riktningar: plikten är inte en högerposition i svensk politik — den återaktiverades 2017 under en S–MP-regering och finansieringen vilar på en åttapartiuppgörelse. Konsensusstyrkan är svag: sju räknebara, flera metodologiskt starka, men ingen mäter den svenska frågan; ventil −1 för räckvidd. Motevidens tillgänglig 2022. Valensen låstes i fil före positionspasset.
Partipositioner
Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.
| ~ | Moderaterna | Bär propositionen och ett kvantifierat mål (cirka 130 000 befattningar 2035) som ingen myndighet redovisar utfall mot; lägger villkorsansvaret på Försvarsmakten där granskningen underkände arbetssättet. |
| ~ | Sverigedemokraterna | Del av majoriteten; samma svaga premiss som M. Partiets mest långtgående pliktförslag kom från egna ledamöter och röstades ned av partiet självt. |
| ~ | Kristdemokraterna | Del av majoriteten; samma svaga premiss som M. |
| ~ | Liberalerna | Del av majoriteten; samma svaga premiss som M. |
| ~ | Centerpartiet | Yrkanden på villkorssidan; röstade mot civilpliktspunkten. Svag premiss: volym- och instrumentanspråk utan redovisad väg. |
| ~ | Socialdemokraterna | Enda partiet som yrkar på båda medlen — krav på 12 000 värnpliktiga redan 2032 (nedröstat 212–94, S ensamt). Svag premiss: volymanspråk utan redovisad utbildningskapacitet. |
| ~ | Miljöpartiet | Villkorsyrkanden; avstod på värnpliktspunkten. Svag premiss: instrumentanspråk utan effektunderlag. |
| ~ | Vänsterpartiet | Fyra villkorsyrkanden (tillsvidareanställning, indexerad dagersättning, ersättning vid skarp tjänst); röstade ja till civilplikten. Svag premiss: instrument utan effektskattning någonstans. |
Källbelägg
Målet: ”ca 130 000 befattningar plus reserver år 2035” i bedömningsrutan (prop. 2024/25:34 avsnitt 6.6.1) — ”personer” s. 89; noll träffar i årsredovisningen 2025. Volymankaret: minst 10 000 värnpliktiga senast 2030, minst 12 000 under 2032–2035 — ett regeringsbeslut (Fö2024/02054), inte riksdagens; utfall 2025: 8 136 påbörjade. Krigsplacerade: 59 500 (2023), 60 700 (2024), 75 400 (2025) — täljare utan publicerad nämnare (årsredovisningen 2025, tabell 15). Nämnareffekten: andel som tar anställning ”från cirka 80 procent … till cirka 40 procent” — men 1 500–1 600 per år före mot 1 500–1 700 efter; ”vanligare att de som sökt frivilligt … fortsätter” (RiR 2022:19 s. 16–17). Serierna efter granskningen: konvertering 1 251 → 1 575 → 1 876; anställda soldater 5 660 → 7 201; frivillig omsättning 13,7 → 9,4 procent (årsredovisningen 2025, bilaga 2). Den bindande restriktionen: ”tillgång till personal för utbildning, materiel, infrastruktur samt skjut- och övningsfält” — regeringens eget skäl för intervallet (prop. s. 90); ingen indikator följer upp den. Villkorsbenet: ”Det är möjligt att fler anställda GSS/K hade varit kvar i anställning längre om GSS initialt hade erbjudits tillsvidareanställningar” (SOU 2025:86 s. 347); bonus 44 900 USD per extra högkvalificerad rekryt (RAND MG-950). Verifieringen: Estlands riksrevision 2022 — förband bedömda på registergranskning utan bekräftande övning; 30 procent av utryckta 2013–2014 aldrig repetitionsövade. Kostnaden: alternativkostnad 322 000 kr mot ersättning cirka 217 000 kr (FOI Memo 8960). Voteringarna 2026-04-15: punkt 2 Värnplikt 149–92–55 (S nej); punkt 3 Civilplikt 167–20–109 (C nej, V ja); punkt 4 Rekrytera och behålla 149–18–129 (V nej).
Källor
- Riksrevisionen, RiR 2022:19 Expansion utan prioritet
- bet. 2022/23:FöU3
- bet. 2025/26:FöU8 Personalfrågor (kammarens beslut 15 april 2026)
- prop. 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030, avsnitt 6.5–6.6.1
- regeringsbeslut Fö2024/02054 (2024-12-19)
- Försvarsmaktens årsredovisning 2025 (FM2025-744)
- SOU 2025:86 Redo!
- Bingley & Vincent Lyk-Jensen (2024), Labour Economics 89:102587
- Bäckström (2019), Defence and Peace Economics 30(7):813–829
- Bäckström (2022), Defence and Peace Economics 33(4):438–453
- Asch m.fl. (2010), RAND MG-950
- Riigikontroll (Estland, 2022)
- Bäckström (2025), FOI Memo 8960
Öppna analysen i den interaktiva vyn →