Försvars- och totalförsvarspolitik · 5.204
Befolkningsskyddet: skyddsrum och skyddade utrymmen
Kort version
Lagen ger befintliga källare, tunnlar och garage en ny etikett — skyddat utrymme — utan att säga vilket skydd de måste ge; föreskrifterna saknas. Ingen studie mäter vad skyddsrum gör för överlevnaden, och det enda historiska utfallsmaterialet delar kategorin i två: tunnlar klarade sig, källare blev dödsfällor. Medlet adderar ingen kapacitet, det räknar om den. Därför: svag evidens.
Den 29 april 2026 antog riksdagen med acklamation en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Nyheten är kategorin skyddade utrymmen. Det är befintliga källare, tunnlar och garage som ska ge ”ett skäligt skydd”. Vilken skyddsnivå det betyder är inte bestämt. Föreskrifterna saknas tre månader efter ikraftträdandet. Och det enda utfallsmaterial som finns om improviserade skydd delar kategorin i två: bergrum klarade sig, källare gjorde det inte.
Sakfrågan
Bakgrund. Sveriges skyddsrumsbestånd har inte byggts ut sedan 2002. Det är ojämnt lokaliserat mot dagens befolkning och delvis otillgängligt. Den nya lagen (2026:440, i kraft 1 juni 2026) inför kategorin skyddade utrymmen — befintlig infrastruktur som ger ”ett i förhållande till skyddsrum begränsat skydd”. Lagen reglerar också planeringen för utrymning och inkvartering. Länsstyrelserna tar fram en inriktning. Kommunerna planerar och övar, och tar över verkställighetsansvaret från polisen. Nybyggnation av skyddsrum väljs uttryckligen bort: det ”i nuläget inte bör planeras för omfattande nybyggnation”.
Argumentet. Att fler registrerade skyddsplatser i befintliga utrymmen ger ett starkare skydd för civilbefolkningen. ”Förslagen innebär ett starkare skydd för civilbefolkningen” är propositionens hela bedömning.
Vad forskningen visar. Vilken skyddsnivå ett skyddat utrymme måste ge är inte bestämt. Lagen delegerar frågan till föreskrifter. Regeringen skriver själv att de ”måste ha utfärdats innan lagen kan tillämpas fullt ut”. Vid analysdatumet — tre månader efter ikraftträdandet — är de inte meddelade. Myndighetens författningssamling för 2026 har gåtts igenom post för post. Lagrådet kallade lagens definitioner ”skäligen innehållslösa”. Skillnaden mot skyddsrum är strukturell. Skyddade utrymmen har ingen myndighetskontroll. Ingen ovillkorlig underhållsplikt. Inget placeringskrav. Ingen reglering i plan- och bygglagen.
Ingen studie någonstans skattar effekten av ett skyddsrumsbestånd på civil dödlighet. Fältets egen peer-reviewade översikt (Hansen m.fl. 2025) screenade 3 285 poster och fann två som uppfyllde kriterierna. Ingen av dem gällde skyddssökande vid flyg- eller missilangrepp. Översikten konstaterar att de vägledningar som ges inte är härledda ur empiri. Samtidigt är premissen att fysiskt skydd spelar roll väl belagd. I Oklahoma City 1995 dog 87 procent av dem i den rasade byggnadsdelen — mot 5 procent i övriga delar av samma byggnad. Domen är alltså frånvaro av uppmätt effekt, inte uppmätt frånvaro.
Det avgörande fyndet: det enda utfallsmaterial som finns delar kategorin i två. US Strategic Bombing Survey undersökte efter andra världskriget vad som hände med människor i olika skydd. Bergrum och tunnlar klarade sig påtagligt bra. I Nagasaki rasade inget av dem, ”even of those shelters which had no timber reinforcement”. Byggnadsintegrerade källare klarade sig tvärtom illa. Kolmonoxidförgiftning var en typisk ”shelter or cellar death” — i Hamburg 70 procent av offren utöver dem som dog av mekaniska skador och brännskador. Den svenska kategorin ligger tvärs över den skiljelinjen: ”tunnelbanor, vägtunnlar och andra underjordiska anläggningar, såsom källare”. Materialet är 81 år gammalt. Det bär en riktning, inte en effektstorlek. Men felmoden är inte historisk. I juli 2026 dog elva människor i Kyiv när en källare, inredd och utmärkt som skyddsplats, rasade in.
Bytet nedåt är en rättslig mekanism. Förordningen föreskriver att antalet platser i ett skyddsrum ”ska bestämmas med hänsyn till tillgången på skyddade utrymmen”. Beståndssiffran — 64 000 skyddsrum för sju miljoner människor — förs oattribuerad genom hela kedjan. Regeringen motsäger sig själv: pressmeddelandet säger att alla ”ska kunna användas”, propositionen att ett stort antal ”inte bör räknas in i skyddsrumsbeståndet”. Talet om 1,5 miljoner platser i skyddade utrymmen kommer från en registerinventering 2023. Där står att ”platsbesök har inte genomförts”. Det förbehållet följde inte med till riksdagen.
Varför är ”skäligt skydd” ett problem och inte bara en formulering? Därför att ett skyddsrum är en byggd konstruktion med ett krav — det ska ”stå emot” verkningar. Ett skyddat utrymme är en rättslig etikett utan krav. Etiketten kan sättas på en tunnel som klarade Nagasaki. Den kan också sättas på en källare som blev en dödsfälla i Hamburg. Rättsverkan är densamma: båda räknas in i registret, och båda får minska antalet platser som måste finnas i riktiga skyddsrum. Det är därför posten kodas Typ 1. Problemet är realt. Men medlet adderar ingen skyddskapacitet — det omklassificerar befintligt utrymme. Och det kapacitetsadderande instrumentet väljs uttryckligen bort.
Mål, medel, mekanism
- Mål
- Starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap.
- Medel
- Lag (2026:440) om skyddsrum och skyddade utrymmen: ny kategori skyddade utrymmen i befintlig infrastruktur, registrering, samt kommunal planering för utrymning och inkvartering (ikraft 1 juni 2026).
- Mekanism
- Fler registrerade skyddsplatser → fler människor nära ett skydd → färre döda och skadade vid angrepp.
Kriterier (K1–K6)
Motivering
Svag evidens, Blandad (Typ 1 dominant). Problemet är realt och belagt av myndigheten själv, men medlet adderar ingen skyddskapacitet: det omklassificerar befintligt utrymme, väljer bort nybyggnation, och kvalitetsapparaten — kontroll, underhållsplikt, placeringskrav, PBL-reglering — saknas för just den nya kategorin. Kategorin är konstruerad tvärs över den enda skiljelinje utfallsmaterialet identifierar (bergrum/tunnlar mot byggnadsintegrerade källare). Typ 2-drag på leveransledet: anspråket om ”ett starkare skydd” är plausibelt och obelagt. Typ 3-risk: substitutionsregeln i förordningens 3 § kan höja den redovisade täckningen utan att skyddsförmågan följer med. Ej Typ 2 dominant och ej evidensproblem: mekanismpremissen att bärande konstruktion avgör överlevnad har stöd, och att läsa omätt som uppmätt-frånvarande vore ett kategorifel.
USSBS-materialet (1945–47) är myndighetsrapporter, inte peer review, och bär riktning men ingen effektstorlek. Hemligstämplad försvarsforskning kan inte ingå i ett öppet underlag — frånvaro av öppen evidens är inte frånvaro av evidens. Kostnad per skyddsrumsplats spänner en faktor 4,4 i utredningens eget underlag.
Värdedimensioner
K8 · Tillgänglighet mot antal
Ska tillgängligheten lagfästas?
K8 · Tillgänglighet mot antal. Oppositionen vill lagfästa att skydden ska vara tillgängliga för alla. Regeringen svarar att ett generellt tillgänglighetskrav kan minska antalet erbjudna platser. Båda leden är empiriskt koherenta. Ingen mätning avgör dem. Det är en värdeavvägning mellan likvärdighet och kapacitet — liksom frågan om vem som betalar kommunernas nya planeringsuppgifter. Forskningen kan beskriva avvägningen. Den kan inte göra den.
Mätlager
- Evidensvalens
- Neutral
- Konsensusstyrka
- Svag
Neutral: alla åtta partier stöder instrumentet och lagen gick igenom utan reservation; slutsatsen — frånvaro av mätning — bär ingen ideologisk riktning. Konsensusstyrkan är svag: fyra räknebara, spridd riktning, ventil −1 för räckvidd. Motevidens tillgänglig 2023. Valensen låstes i fil före positionspasset, men blindheten var svagare än i 5.203 eftersom positionsunderlaget hämtades i samma omgång — redovisat, inte bortförklarat.
Partipositioner
Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.
| ~ | Moderaterna | Utskottsmajoritet plus ja på alla voterade punkter; ingen egen reservation. Svag premiss: tillräcklighetsanspråket — ”utgår från att regeringen följer upp att tillskotten som gjorts är tillräckliga” — saknar kostnadsunderlag. |
| ~ | Sverigedemokraterna | Utskottsmajoritet plus ja i voteringarna. Samma svaga premiss som M. |
| ~ | Kristdemokraterna | Utskottsmajoritet plus ja i voteringarna. Samma svaga premiss som M. |
| ~ | Liberalerna | Utskottsmajoritet plus ja i voteringarna. Samma svaga premiss som M. |
| ~ | Centerpartiet | Egen kommittémotion (2025/26:3938) — ”fler skyddsrum i fler delar av landet” utan kvantifiering, mot utredningens besked att en generell siffra inte kan anges. |
| ~ | Socialdemokraterna | Egna yrkanden och reservation som motförslag på två punkter — fältets starkaste beläggsläge. Svag premiss: hemskyddsanalogin, en organisationsform vars skyddseffekt aldrig mätts. |
| ~ | Miljöpartiet | Egen kommittémotion (2025/26:3944). Svag premiss: leveransanspråk om alternativ utan mätt effekt. |
| ~ | Vänsterpartiet | Egen kommittémotion (2025/26:3931) om lagfäst tillgänglighet. Svag premiss: bemöter inte regeringens avvägningsargument att ett generellt krav kan minska antalet erbjudna platser. |
Källbelägg
Kravnivån är tom: skyddade utrymmen ska ge ”ett skäligt skydd” och ”ett i förhållande till skyddsrum begränsat skydd”; föreskrifterna saknas — prövat mot sex register 2026-08-30; Lagrådet: definitionerna ”skäligen innehållslösa” (lag 2026:440; prop. 2025/26:142). Substitutionsregeln: ”Antalet platser i ett skyddsrum ska bestämmas med hänsyn till tillgången på skyddade utrymmen” (förordning 2026:443, 3 §). Utfallsmaterialet delar kategorin: bergrum och tunnlar klarade sig i Nagasaki även oförstärkta; källare ”usually worse … than the regular specially constructed bunkers”, kolmonoxid 70 procent av offren i Hamburg utöver mekaniska skador och brännskador (US Strategic Bombing Survey 1945–47). Mekanismpremissen: 87 procent döda i den rasade byggnadsdelen mot 5 procent i övriga delar, N=361 (Mallonee m.fl., JAMA 1996). Kunskapsluckan: 3 285 screenade poster, två inkluderade, ingen om skyddssökande vid flyg-/missilangrepp; vägledningar ej härledda ur empiri (Hansen m.fl. 2025). Beståndssiffran: 64 000 skyddsrum / 7 miljoner oattribuerad genom kedjan; pressmeddelande juli 2026 ”alla ska kunna användas” mot propositionens ”bör dock inte räknas in i skyddsrumsbeståndet”; 1,5 miljoner platser ur inventering 2023 där ”platsbesök har inte genomförts” (MSB2195). Leveransanspråket: ”Förslagen innebär ett starkare skydd för civilbefolkningen” — hela bedömningsrutan; konsekvenskapitlet saknar kronbelopp (prop. 2025/26:142 kap. 8).
Källor
- Lag (2026:440) och förordning (2026:443) om skyddsrum och skyddade utrymmen
- prop. 2025/26:142 Ett starkare skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap
- bet. 2025/26:FöU12 (kammarens beslut 2026-04-29)
- Hansen m.fl. (2025), Disaster Medicine and Public Health Preparedness 19:e114
- US Strategic Bombing Survey, Civilian Defense Division (1945–47)
- Armstrong (2018), Journal of Global Security Studies 3(2):113–132
- Mallonee m.fl. (1996), JAMA 276(5):382–387
- Van Dijcke, Wright & Polyak (2023), PNAS 120(18)
- MSB2195 (2023)
- SOU 2022:57
- FOI Memo 6121 (2017)
Öppna analysen i den interaktiva vyn →