Policyevidens→Analyser→Migrationspolitik

Politiska förslag bygger på antaganden. Vad händer när de prövas mot forskningen?

Migrationspolitik · 5.105

Vandelskrav för uppehållstillstånd

Svag evidensBlandad · Typ 1 + Typ 2 + Typ 3

Ett brett vandelskrav — där även skulder, oärlig försörjning och bristande regelefterlevnad kan ligga till grund för att neka eller återkalla ett uppehållstillstånd — ska stärka tryggheten i samhället i stort. Men effekten är svagt belagd, och de närmaste jämförelsefallen visar en utebliven brottsminskning och kontraproduktiva systemeffekter.

Sakfrågan

Bakgrund. Prop. 2025/26:264 (bifallen 15 juni 2026, i kraft 13 juli 2026; bygger på SOU 2025:33) vidgar utrymmet att väga in vandel — en persons levnadssätt — både när ett tillstånd beviljas och när det återkallas. Utöver brottslighet ska bristande regelefterlevnad, obetalda skulder, oärlig försörjning samt samröre med och hot mot ordningen kunna vägas in; tidsgränserna för återkallelse tas bort, och även äldre omständigheter kan beaktas (en partiell retroaktivitet). Posten är avgränsad från medborgarskapsvandeln (5.97a).

Vad forskningen visar. Någon direkt utvärdering av ett brett vandelskrav finns inte. Den närmaste jämförbara mekanismen — migrationsverkställighet som ett trygghetsinstrument — pekar mot en utebliven effekt: det amerikanska Secure Communities-programmet hade ingen mätbar effekt på brottsligheten (Miles & Cox 2014). Tvärtom är en inskränkt legal status och illegalitet snarare kopplade till mer brott, medan en trygg status och legalisering minskar brottsligheten — vilket talar mot både inkapaciterings- och avskräckningstanken.

Kontraproduktiva systemeffekter. Avskräckningseffekter, där målgruppen undviker myndighetskontakt av rädsla, kan minska anmälningsbenägenheten och förstora skuggsamhället (samma mekanism som i angiverilagen, 5.18). En ökad villkorlighet och ett återkallelsehot under hela tillståndstiden förvärrar dessutom just den otrygghet som materialet på annat håll belägger som integrationsskadlig. Lagrådet riktade skarp kritik mot att "vandel" inte skrivs in i lagtexten.

Den bakvända logiken. Tanken bakom kravet är att hotet om ett indraget tillstånd ska avskräcka från misskötsamhet. Men forskningen pekar åt motsatt håll: det är otryggheten i sig — en osäker status och en ständig risk att förlora uppehållstillståndet — som är kopplad till mer brott och sämre integration, medan en trygg status minskar båda. Att skruva upp osäkerheten för att skapa ordning riskerar därför att motverka sitt eget syfte.

Mål, medel, mekanism

Mål
Ökad ordning och trygghet genom att avlägsna den som varaktigt missköter sig.
Medel
Breddat vandelskrav (inkl. icke-straffbar misskötsamhet) som grund att neka och återkalla uppehållstillstånd.
Mekanism
Hot om nekat/återkallat tillstånd → bättre skötsamhet och färre kvarvarande som missköter sig → ökad trygghet.

Kriterier (K1–K6)

K1Målets tydlighetMedel

Det operativa målet (fler avlägsnanden på vandelsgrund) är konkret, men trygghets-/integrationsutfallet är inte operationaliserat.

K2Mekanismens plausibilitetMedel

Inkapaciterings-/avskräckningskedjan är artikulerbar för allvarliga fall, men länken till trygghet är tunn för den icke-straffbara breddningen.

K3Mål-medel-passformSvagt

Svag: grov brottslighet kan redan mötas med utvisning; icke-straffbar misskötsamhet (skulder, försörjning) är inte säkerhetsproblem — avlägsnande är fel instrument.

K4Direkt effektSvagt

Obelagd: ingen utvärdering visar trygghetseffekt; analogerna pekar mot utebliven brottsminskning.

K5Evidensens kvalitetSvagt

Tunn och indirekt evidens på just detta instrument.

K6Bieffekter och systemeffekterSvagt

Väldokumenterade och delvis kontraproduktiva: chilling, skuggsamhälle, rättsstatlig friktion, integrationsskada via prekaritet.

Motivering

Evidenstypen är blandad. Typ 1 (fel instrument) för den icke-straffbara breddningen — skulder och försörjningssätt är inte säkerhetsproblem, och avlägsnande är fel verktyg mot dem. Typ 2 (symbolpolitik) på själva trygghetsmekanismen — en plausibel men obelagd effekt som signalerar handlingskraft. Och ett inslag av Typ 3 (systemblindhet) — det kan fungera på individnivå medan avskräckningseffekten och skuggsamhället motverkar målet på systemnivå. De närmaste jämförelsefallen (Secure Communities; Australiens karaktärstest s501) visar en utebliven brottsminskning och domineras av rättighets- och nettoskadekritik, medan otrygghet och illegalitet snarare ökar brottsligheten och en trygg status minskar den.

Domen stannar vid svag och inte evidensproblem, eftersom problemet är reellt och mekanismen delvis plausibel — ett direkt test av instrumentet saknas. Men målets legitimitet och den delvis plausibla mekanismen (K1/K2) hör till mål- och värdelagret och får inte dubbelräknas som ett effektstöd (Fallgrop 9): att låta dem lyfta domen till blandad vore falsk balans i den försiktiga riktningen. M/SD/KD/L kodas ✗ (antar och driver empiriska trygghets- och ordningsanspråk som evidensen inte stöder); V/MP ✓ (yrkade avslag på både rättssäkerhets- och effektivitetsgrund); C/S ~ (öppet värdeförankrade rättssäkerhetsreservationer; den svaga premissen — breddningen till icke-straffbar misskötsamhet — är namngiven).

Ordning och trygghet är ett reellt mål, och verktyg för att utvisa grovt kriminella finns redan — nollalternativet är alltså inte gratis, och bevisbördan följer det empiriska påståendet åt båda håll. Det tunga värdeledet — statens rätt att villkora vistelsen mot anknytning — bärs av 5.151. Positionerna är förankrade i omröstningen (bet. SfU36, 15 juni 2026) och omverifieras löpande mot riksdagen.se.

Värdedimensioner

K7 · Villkorad vistelse

Skötsamhet som villkor

Att den som beviljas uppehållstillstånd förväntas följa lagar och respektera myndighetsbeslut är en legitim värdeposition, vägd mot anknytningen till Sverige. Evidensen säger att den breda, icke-straffbara breddningen saknar belagd trygghetseffekt — inte att skötsamhet saknar värde.

K8 · Prekaritet och rättssäkerhet

Skönsmässighet och integrationsskada

Ett vandelsbegrepp som inte skrivs in i lag, tillsammans med ett återkallelsehot under hela tillståndstiden, väcker frågor om rättssäkerhet och proportionalitet (Lagrådet, Advokatsamfundet) och förvärrar en otrygghet som är dokumenterat integrationsskadlig. Hur det ska vägas mot ordningsmålet är ett värdeval.

Mätlager

Evidensvalens
Lutar vänster
Konsensusstyrka
Svag

Lutar vänster: evidensslutsatsen (brett vandelsvillkor saknar belagd trygghetseffekt och har kontraproduktiva systemeffekter) underminerar det empiriska trygghetsanspråk drivblocket (M/SD/KD/L) gör, inte oppositionens öppet värdeförankrade rättssäkerhetslinje. Svag (ej omtvistad) konsensus: direkt test saknas, kringevidensen indirekt men samstämmig. Kodat blint mot parti.

Partipositioner

Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.

✗ModeraternaDriver ett breddat vandelskrav (levnadssätt, även icke-straffbar misskötsamhet) som grund för att neka och återkalla tillstånd, på en trygghetspremiss utan belägg.
✗SverigedemokraternaMest pådrivande för vandelsprövning; samma obelagda trygghetseffekt.
✗KristdemokraternaDel av 2022–2026 års regeringsunderlag; driver förslaget.
✗LiberalernaDel av 2022–2026 års regeringsunderlag; står bakom kravet.
~CenterpartietAccepterar vandelsprövning kopplad till brott men är kritisk till den breda, icke-straffbara varianten — delad position.
~SocialdemokraternaÖppen för skärpta krav vid brott men inte för den vidaste levnadssättsprövningen.
✓MiljöpartietAvvisar det breda vandelskravet; i linje med evidensen att verkställighet inte ger trygghetseffekt medan osäker status snarare ökar brottsligheten.
✓VänsterpartietAvvisar förslaget på evidens- och rättssäkerhetsgrund.

Källbelägg

Ingen brottsminskning: Secure Communities hade ingen mätbar effekt på brottsligheten (Miles & Cox 2014); inskränkt legal status/illegalitet snarare associerat med mer brott, legalisering med mindre (AEJ:EP 2018). Australiens s501: litteraturen domineras av rättighets-/nettoskadekritik, inte belagd brottsförebyggande effekt — och träffar grov brottslighet, inte icke-straffbar misskötsamhet. Systemeffekter: chilling → färre anmälningar, förstorat skuggsamhälle (som 5.18). Lagrådet: ”vandel” kodifieras inte i lagtext; en så ingripande åtgärd bör ha tydligt lagstöd.

Källor

Öppna analysen i den interaktiva vyn →

Fler analyser i migrationspolitik