Policyevidens→Analyser→Migrationspolitik

Politiska förslag bygger på antaganden. Vad händer när de prövas mot forskningen?

Migrationspolitik · 5.101

Verkställighets- och återvändandeeffektivitet (stärkt återvändandeapparat)

Blandad evidensBlandad · Typ 1-inslag · konsensusmandat

En stärkt återvändandeapparat — modern inre utlänningskontroll, ID- och biometriverktyg, utökat förvar — ska höja andelen avvisnings- och utvisningsbeslut som faktiskt verkställs. Men den avgörande flaskhalsen ligger längre ned i kedjan: ursprungslandets vilja att ta emot och den enskildes egen medverkan — sådant som svenska verktyg inte når.

Sakfrågan

Bakgrund. Det här är migrationsfältets konsensuspost. Förslaget (prop. 2025/26:263 Stärkt återvändandeverksamhet, bet. 2025/26:SfU32) ska höja andelen verkställda återvändanden genom en moderniserad inre utlänningskontroll — polisens kontroll inne i landet av vilka som har rätt att vistas här — biometriska och tekniska ID-verktyg (omhändertagna ID-handlingar, genomsökta mobiler, fingeravtryck och foto) och utökat förvar, parallellt med EU:s nya återvändandereglering (överenskommen 1 juni 2026). Den hålls isär från uppgiftsplikten (5.18) och återvandringsbidraget (5.17).

Vad forskningen visar. Den bindande begränsningen på hur många som faktiskt återvänder ligger nedströms, och till största delen utanför mottagarlandets kontroll: ursprungslandets mottagande och den enskildes medverkan. Riksrevisionen (RiR 2020:7), Stutz och Trauner (2022) och EU:s revisionsrätt (17/2021) visar samstämmigt att inhemska tvångsverktyg har liten effekt på hur många som faktiskt återvänder. Och den svenska ökningen av självmant utresta tillskriver Migrationsverket självt omvärldsfaktorer och ett minskat inflöde — inte apparaten.

Var flaskhalsen sitter. Tänk på återvändandet som en kedja: ett beslut fattas, personen måste identifieras, och till sist måste ett annat land vara berett att ta emot. De svenska verktygen biter på de första leden — särskilt identitetsfastställelsen, som är en verklig flaskhals. Men det sista ledet, att ursprungslandet faktiskt öppnar dörren, ligger utanför Sveriges kontroll, och det är oftast där det fastnar. Därför kan man skärpa tvånget inne i landet utan att den totala återvändandegraden rör sig särskilt mycket.

En konsensuspost. Effektivitetspremissen delas över blockgränsen men är evidenssvag, och ingen sida står renodlat mot evidensen på något isolerbart led — därför kodas samtliga åtta partier ~ — sedan riksdagens beslut den 15 juni 2026 (bet. 2025/26:SfU32) som registrerade röster, inte prognoser. Att identitetsledet ändå träffar en genuin flaskhals är skälet till att domen stannar på blandad och inte svag (till skillnad från återvandringsbidraget i 5.17).

Mål, medel, mekanism

Mål
Materiellt högre verkställd återvändandegrad.
Medel
Modern inre utlänningskontroll, ID-/biometriverktyg och utökat förvar, plus EU:s nya återvändandereglering.
Mekanism
Bättre verktyg uppströms → fler identifierade och avlägsnade → högre återvändandegrad.

Kriterier (K1–K6)

K1Målets tydlighetMedel

Målet (fler verkställda beslut) är riktningsklart men inte kvantifierat.

K2Mekanismens plausibilitetMedel

Mekanismen är logisk för uppströmsleden men bryter vid det bindande nedströmshindret.

K3Mål-medel-passformSvagt

Svag passform: verktygen träffar uppströmsflaskhalsar (identitet) men inte den dominerande nedströmsrestriktionen.

K4Direkt effektSvagt

Svagt och osäkert stöd för effekt på total återvändandegrad; aktivitetsmått ≠ utfall.

K5Evidensens kvalitetMedel

Medel: gedigen evidens om återvändandets determinanter, men just svenska verktygslådans marginaleffekt är outforskad.

K6Bieffekter och systemeffekterSvagt

Dokumenterade bieffekter: förvarets hälsoskador och Lagrådets proportionalitetskritik mot omhändertagande upp till tre månader.

Motivering

Domen blir blandad, med ett inslag av Typ 1 (fel instrument): apparaten träffar vissa flaskhalsar uppströms — särskilt identitetsfastställelsen — men inte den avgörande nedströmsbegränsning som forskningen pekar ut. Riksrevisionen fann bristande resultat och svag styrning, och påpekade att ärenden mot länder som kräver frivillig hemresa inte kan verkställas med tvång; Stutz och Trauner (2022) visar att EU:s återtagandeavtal ofta bara ger tillfälliga ökningar och att ursprungslandets situation väger tungt; EU:s revisionsrätt drar samma slutsats. På EU-nivå ledde bara omkring 20 procent av återvändandebesluten till en faktisk utresa, och omkring 64 procent av de återvändanden som EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex stöttar är frivilliga.

Domen stannar vid blandad och inte svag, eftersom problemet är reellt och identitetsledet träffar en genuin flaskhals — det är alltså inte ren symbolpolitik. Riktningen är neutral: problembilden (ett lågt verkställt återvändande) är väl belagd, apparatens tvångsspår svagt belagt, och de bäst belagda vägarna framåt — frivilligt återvändande, reintegration och diplomati med ursprungsländerna — är blocköverskridande. Samtliga åtta partier kodas ~: 2022–2026 års regeringssida översäljer apparatens effekt på den totala återvändandegraden, men instrumentet är inte motbevisat, och förvarsfrågan delar partierna på proportionalitet (K7), inte på en falsifierad effektpremiss. Positionerna är sedan 2026-07-27 registrerade röster, inte prognoser (bet. 2025/26:SfU32, riksdagens beslut 15 juni 2026, ikraft 13 juli): på apparatens kärnpunkt röstade 304 mot 42, där endast V och MP röstade nej — och deras reservation bifaller samtidigt delarna om verkställighetshinder och offentligt biträde — medan omhändertagandet av elektronisk utrustning i tre månader avgjordes 174 mot 172 med S, V, C och MP emot på proportionalitetsgrund; inget parti röstade för avslag. Samtliga åtta markörer omprövades symmetriskt mot voteringarna i juli 2026 och står oförändrade (FL-319).

Den svenska ökningen av självmant utresta (från ungefär 7 500 år 2023 till ungefär 9 200 år 2025) sammanfaller med ett kraftigt minskat inflöde och tillskrivs av Migrationsverket omvärldsfaktorer; fler förvarsbeslut och kortare handläggningstider är aktivitetsmått, inte en utvärdering av utfallet. Betänkandet SfU32 fick trycklov 11 juni 2026; positionerna är prognoser och omverifieras löpande mot riksdagen.se.

Värdedimensioner

K7 · Förvar och proportionalitet

Tvång mot rättssäkerhet

Förvar och omhändertagande i upp till tre månader väcker proportionalitetsfrågor som Lagrådet lyfte och som delar partierna. Hur långt tvång som är försvarbart för att verkställa ett beslut är en värdeavvägning, inte en effektfråga — och det är där, inte i en falsifierad effektpremiss, partierna skiljer sig.

K8 · Reglerad migration

Verkställighet som förutsättning

Att en fungerande verkställighet är en förutsättning för en reglerad migration är en legitim värdeposition som delas brett. Evidensen säger att apparatens marginaleffekt på den totala återvändandegraden är svag — inte att verkställighet saknar värde.

Mätlager

Evidensvalens
Neutral
Konsensusstyrka
Medel

Neutral: korsande mönster — problembilden reellt vindikerad (högerkomponent), apparatens tvångsspår svagt belagt (vänsterkomponent), bästa hävstängerna blocköverskridande. Mild vänsterlutning övervägdes men neutral valdes. Kodat blint mot parti; effektivitetspremissen är blocköverskridande delad (8×~).

Partipositioner

Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.

~ModeraternaDriver den stärkta verkställighetsapparaten (inre kontroll, ID och biometri, förvar) och tenderar att översälja de inhemska verktygens hävstång på det faktiskt verkställda återvändandet.
~SverigedemokraternaMest pådrivande för verkställighet och förvar; samma översäljning av inhemska verktyg mot den bindande nedströmsrestriktionen — ursprungslandets mottagande.
~KristdemokraternaDel av 2022–2026 års regeringsunderlag; driver linjen utan att adressera den bindande restriktionen.
~LiberalernaDel av 2022–2026 års regeringsunderlag; står bakom apparaten.
~CenterpartietAccepterar effektivare verkställighet men betonar rättssäkerhet och att den avgörande flaskhalsen ligger i mottagarländernas medverkan.
~SocialdemokraternaDelar effektivitetsmålet och stora delar av apparaten; ingen ren skiljelinje mot regeringen på detta led.
~MiljöpartietAccepterar verkställighet i sak men varnar för rättssäkerhets- och tvångsbieffekter; delar inte översäljningen av effekten.
~VänsterpartietKritisk till förvars- och tvångsutvidgningen men bestrider inte att verkställighet ska fungera — delad position.

Källbelägg

Låg hävstång inhemskt: RiR 2020:7 fann bristande resultat och svag styrning; ärenden mot länder som kräver frivillig hemresa kan inte verkställas med tvång (~60 % av ärendena avslutades ändå med utresa sedan 2010, över EU-snittet). EU: bara ~20 % av återvändandebesluten ledde till faktisk utresa; ~64 % av Frontex-stödda återvändanden är frivilliga. Determinanter: ursprungslandets situation, ålder och familjesammansättning väger tungt (Stutz & Trauner 2022; ECA 17/2021). Svensk ökning: ~7 500 (2023) → ~9 200 (2025) självmant utresta, av Migrationsverket attribuerat till omvärldsfaktorer och minskat inflöde. Förvar: platser 593 → 678 under 2025 (aktivitetsmått).

Källor

Öppna analysen i den interaktiva vyn →

Fler analyser i migrationspolitik