Socialpolitik · 5.19

Aktivitetskrav i försörjningsstöd

Svag evidensTyp 1

Ska försörjningsstöd villkoras med ett aktivitetskrav — en skyldighet att delta i anvisade aktiviteter för att få behålla stödet? Den beslutade reformen låter kravet inträda först efter tre månaders stöd.

Sakfrågan

Bakgrund. Den beslutade reformen gör socialnämnden skyldig att erbjuda aktiviteter, och kravet gäller den som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader. Det är alltså inte det generella heltidskrav för alla med arbetsförmåga som förts fram på partinivå.

Argumentet. Att ett krav på aktivitet i utbyte mot bidrag får fler att närma sig arbetsmarknaden.

Vad forskningen visar. Aktiveringskrav — krav på att delta i jobbsökande, praktik eller utbildning — kan fungera när de är riktade, men de verkliga hindren mot arbete (språk, hälsa, matchning) angrips inte av kravet i sig. Effektevidensen är ”heterogen”, alltså spretig och beroende av vem det gäller: svenska studier finner att aktivering i bästa fall får mottagare som redan står nära arbetsmarknaden att gå från bidrag till egen försörjning, men ingen effekt för grupper längre bort. Bedömningen är mildare än för bidragstaket, eftersom mekanismen här är mer plausibel — men reformen sjösätts utan en utvärderingsbar grund: Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) påpekar att kommunerna inte levererar den statistik som skulle krävas för en tillförlitlig utvärdering.

Varför riktade krav fungerar men breda inte. Skillnaden mellan ett träffsäkert och ett trubbigt aktivitetskrav ligger i vem det väcker. För den som redan är nära ett jobb kan en tydlig anmaning — infinn dig här, sök de här tjänsterna — vara just den knuff som får steget taget. För den som brottas med ohälsa eller knappt talar språket är samma anmaning verkningslös; hindret sitter någon annanstans, och kravet riskerar mest att bli en pappersövning eller en sanktion. Ett krav som gäller alla lika behandlar därför två helt olika situationer som om de vore samma. Och eftersom kommunerna inte samlar in de uppgifter som skulle behövas kommer vi dessutom inte att kunna se i efterhand vilket av utfallen reformen faktiskt gav.

Mål, medel, mekanism

Mål: Fler i arbete från försörjningsstöd.
Medel: Aktivitetskrav i försörjningsstöd (Prop. 2025/26:207) — krav som inträder efter tre månader.
Mekanism: Krav på aktivitet → snabbare återgång till arbete — men når inte de verkliga hindren.

Kriterier (K1–K6)

K1Målets tydlighetMEDEL

K2Mekanismens plausibilitetMEDEL

K3Mål–medel-passformSVAGT

K4Direkt effektSVAGT

K5Evidensens kvalitetMEDEL

K6Bieffekter och systemeffekterSVAGT

Motivering

Svag evidens (Typ 1). Aktiveringskrav kan fungera när de är riktade, men de verkliga hindren mot arbete (språk, hälsa, matchning) angrips inte. Den beslutade reformen är ett aktivitetskrav som inträder efter tre månaders försörjningsstöd — inte det generella heltidskrav för alla med arbetsförmåga som förts fram på partinivå. Effektevidensen för aktivering är heterogen (Baekgaard m.fl. 2024) och svag för grupper långt från arbetsmarknaden (Persson & Vikman 2014). Bedömningen är mildare än för bidragstaket, eftersom mekanismen är mer plausibel.

Värdedimensioner

K7 · Krav och motprestation

Villkorat stöd

Om försörjningsstöd som princip bör villkoras med en motprestation, eller främst utformas efter den enskildes individuella hinder, är ett värdeval; evidensen visar att en riktad aktivering fungerar bättre än breda krav.

Mätlager

Evidensvalens: Lutar vänster
Konsensusstyrka: Medel

Evidensen lutar vänster: generella heltidskrav saknar stöd och de verkliga hindren är oadresserade. Den beslutade politikens precisering (krav efter tre månader, ej generellt heltidskrav) hålls isär från partiframing; UK benefit cap-jämförelsen anförs ej skarpt. Kodat blint mot parti.

Partipositioner

Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.

✗	Moderaterna	Driver ett aktivitetskrav; kravet kan fungera riktat men når inte de verkliga hindren (språk, hälsa).
✗	Sverigedemokraterna	Mest pådrivande; vill ha ett bredare heltidskrav än den beslutade reformen.
✗	Kristdemokraterna	Del av 2022–2026 års regeringsunderlag.
✗	Liberalerna	Del av 2022–2026 års regeringsunderlag.
~	Centerpartiet	Öppen för aktivitetskrav men mer återhållsam — delad position.
~	Socialdemokraterna	Öppen för aktivering men inte för ett generellt heltidskrav — delad position.
✓	Miljöpartiet	Skeptisk; betonar att effekten är svag för grupper långt från arbetsmarknaden.
✓	Vänsterpartiet	Avvisar skärpta krav; betonar att hindren är strukturella.

Källbelägg

Reformen: socialnämnden blir skyldig att erbjuda aktiviteter; kravet gäller den som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader (prop. 2025/26:207) — inte det generella heltidskrav som förts fram på partinivå. Heterogena, svaga effekter: aktivering har i bästa fall fått mottagare nära arbetsmarknaden att lämna bidrag, men ingen effekt för grupper långt från den (Persson & Vikman 2014, IFAU; Baekgaard m.fl. 2024, PNAS). Utan utvärderingsgrund: kommunerna levererar inte den statistik som krävs för tillförlitlig utvärdering (IFAU:s remissvar på Ds 2024:29).

Öppna analysen i den interaktiva vyn →