Policyevidens→Analyser→Utbildningspolitik (grund- och gymnasieskola)

Politiska förslag bygger på antaganden. Vad händer när de prövas mot forskningen?

Utbildningspolitik (grund- och gymnasieskola) · 5.45b · Delfråga

Generellt vinsttak eller vinstförbud — är det rätt verktyg? (instrumentledet)

Svag evidensTyp 1 · Fel instrument, med Typ 3-inslag (etablerings- och kringgåendeeffekter)omverifieras löpande

Kort version

Inget generellt vinstförbud har genomförts i Sverige, och ingen effektstudie av ett infört förbud finns någonstans. Det enda utfallsfyndet, från Chile, mäter utbud: färre nya skolor och exit till betalsektorn — medan segregationen minskade av andra reformer. Segregationen drivs av skolval, kö och skolpeng, som kvarstår utan vinst. Därför: svag evidens — fel instrument.

Delfråga till Vinsttak eller vinstförbud i skattefinansierad välfärd (skola, vård, omsorg).

Om vinstdrift är ett problem (5.45a) — är ett generellt vinsttak eller vinstförbud då rätt verktyg? Det är instrumentledet. Svaret lutar nej. Inget generellt förbud har genomförts i Sverige. Ingen effektstudie av ett infört förbud finns någonstans. Det enda utfallsfyndet, från Chile, mäter utbud och bieffekter — inte kvalitet. Det evidensoptimala är riktade instrument. Och det är den väg lagstiftaren valde 2018 och 2026.

Sakfrågan

Bakgrund. Andra ledet i uppdelningen av vinstfrågan (5.45). Frågan här är inte om vinstdrift är ett problem — det avgörs i 5.45a. Frågan är om ett generellt förbud är rätt hävstång, jämfört med riktade instrument. Inget generellt tak eller förbud har genomförts i Sverige. Prop. 2017/18:159 röstades ned (bet. 2017/18:FiU44). Den riktade regleringen — tillstånds- och ägarprövning — antogs i stället (prop. 2017/18:158). I maj 2026 antog riksdagen med acklamation ett riktat, tidsbegränsat värdeöverföringsförbud: vid nyetablering, ägarbyte och tillsynsförelägganden (bet. 2025/26:UbU30).

Argumentet. Att skattemedel ska stanna i verksamheten. Ett förbud över hela sektorn skulle därför ge fler lärare, mindre klasser och bättre resultat.

Vad forskningen visar. Instrumentets effekt är oprövad. Motevidensgrinden — 24 sökningar — fann ingen effektstudie av ett infört generellt förbud någonstans. Inte i Norge: NOU 2020:13 och Storberget-utvalget 2021 utvärderar inget befintligt utbytteförbud. Inte i Nederländerna: SEO/BDO 2020 förutser kringgående och blandade effekter, på förhand. Det enda effektfyndet på ett infört förbud är chilenskt. Efter Ley de Inclusión 2015 minskade den förväntade nyetableringen av subventionerade privatskolor med 86 procent. 79 högpresterande skolor lämnade det subventionerade systemet och blev betalskolor (Basualto 2024). Det är ett utbuds- och bieffektsfynd, inte ett kvalitetsfynd. Och förbudet kan inte separeras från den samtidiga antagnings- och avgiftsreformen. Chiles minskade skolsegregation tillskrivs av forskarna själva det gemensamma antagningssystemet och avgiftsutfasningen — inte vinstförbudet (CIAE 2025). Det bekräftar att segregationen drivs av skolval, kö och skolpeng. De mekanismerna finns kvar i ett system utan vinst.

Kringgående via hyror och koncerninterna tjänster är dokumenterat. Välfärdsutredningens takmått, operativt kapital, kritiserades som godtyckligt (FAR). Utredningen skrev själv att jämförelser mellan regiformer ”oftast visar på små skillnader” (SOU 2016:78, kap. 7). Ägarformslitteraturen från 5.45a är det starkaste argumentet för instrumentet. Men dess slutsats förutsätter att ett förbud gör vinstdrivna enheter till idéburna — med idéburnas egenskaper. Chile-belägget undergräver det. Stall m.fl. (2020) visar dessutom att ägarformseffekten till stor del förklaras av byggstandard och kedjeägande. Det pekar mot riktad reglering.

Varför lutar detta led åt ”höger” när diagnosledet lutar åt ”vänster”? Därför att evidensen kan ge båda sidor rätt om olika saker. Diagnosen har stöd: den mest vinstinriktade ägarformen presterar sämst. Men den som vill åtgärda det har flera verktyg. Vinststopp vid kvalitetsbrist. Ägar- och tillståndsprövning. Bemanningskrav. Reformerat skolval, kö och skolpeng. Det är dessa riktade instrument som träffar de belagda mekanismerna — och det är dem lagstiftaren valt. Ett generellt förbud träffar i stället alla utförare lika, även dem som inte har problemet. Segregationens verkliga drivkrafter lämnas orörda. Lutningen är mild och villkorad. ”Ingen reglering alls” är inte heller evidensförankrat.

Mål, medel, mekanism

Mål
Högre kvalitet och likvärdighet i skattefinansierad välfärd.
Medel
Generellt vinsttak eller vinstförbud över hela sektorn (krav på icke-vinstsyfte, tak på rörelseresultat, utdelnings-/värdeöverföringsförbud).
Mekanism
Förbjuden vinst → mer resurser stannar i verksamheten → högre kvalitet — om förbudet omvandlar vinstdrivna enheter till idéburna med idéburnas egenskaper.

Kriterier (K1–K6)

K1Målets tydlighetMEDEL
K2Mekanismens plausibilitetMEDEL
K3Mål–medel-passformSVAGT
K4Direkt effektSVAGT
K5Evidensens kvalitetSVAGT
K6Bieffekter och systemeffekterSVAGT

Motivering

Svag evidens (Typ 1 — fel instrument, med Typ 3-inslag). Ett generellt tak eller förbud har aldrig genomförts i Sverige, och ingen effektstudie av ett infört förbud finns internationellt; det enda utfallsfyndet (Chile 2015) mäter utbud och bieffekter — minskad nyetablering, exit av högpresterande skolor — medan segregationsminskningen tillskrivs antagningssystemet och avgiftsutfasningen. Passformen mot kvalitets- och likvärdighetsmålet är svag: segregationen drivs av skolval, kö och skolpeng, som kvarstår i ett icke-vinstsystem, och kringgående är dokumenterat. Konsensusstyrkan är svag: noll räknebara studier på huvudutfallet, ingen systematisk översikt. Evidensproblem prövades och avvisades — frånvaro av uppmätt effekt är inte uppmätt frånvaro.

Chile-paketet (Ley de Inclusión) buntar vinstförbud med antagnings- och avgiftsreform; effekterna kan inte separeras. Basualto (2024) är en universitetsuppsats. Lutningen åt höger är mild och villkorad av att de riktade instrumenten faktiskt införs.

Värdedimensioner

K7 · Princip mot träffsäkerhet

Om skattemedel får bli vinst

K7 · Princip mot träffsäkerhet. Att ett generellt förbud saknar effektbelägg avgör inte om vinstuttag ur skattefinansierad välfärd är principiellt fel. Mot principen att skattemedel ska stanna i verksamheten står ingrepp i närings- och egendomsfrihet — och fördelningseffekter åt båda håll. Det är ett värdeval. Forskningen kan bara säga vilka verktyg som träffar de belagda problemen. Den kan inte säga om principen är värd ett trubbigare verktyg.

Mätlager

Evidensvalens
Lutar höger
Konsensusstyrka
Svag

Evidensen lutar höger — milt och villkorat: det evidensoptimala (vinststopp vid kvalitetsbrist, ägar- och tillståndsprövning, bemanningskrav, reformerat skolval/kö/skolpeng) är just det lagstiftaren valde 2018 och 2026, medan ”ingen reglering alls” inte är evidensförankrat. Konsensusstyrkan är svag: noll räknebara på huvudutfallet, ingen systematisk översikt. Blindheten är bruten och redovisad, av samma skäl som i 5.45a.

Partipositioner

Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.

✓ModeraternaAvvisade det generella förbudet i kammaren (UbU30 punkt 2–3) och driver riktade instrument: vinstutdelning villkorad av kvalitet, obligatoriskt skolval, kortad kö. I linje.
✓SverigedemokraternaAvvisade det generella förbudet; medförslagsställare till det riktade vinststoppet och krav på ekonomisk buffert. I linje.
✓KristdemokraternaAvvisade det generella förbudet; reglering av oseriösa aktörer. I linje på instrumentledet (diagnosanspråket prövas i 5.45a).
~LiberalernaDelad: valmanifestets ”fasa ut vinstintresset ur skolan” mot voteringen och det riktade förbud partiet levererade i regering.
✓CenterpartietAvvisade det generella förbudet och driver differentierad skolpeng, slopad skolkö, gemensamt skolval och vinstförbud vid kvalitetsbrister. I linje.
✗SocialdemokraternaDriver ett generellt värdeöverföringsförbud med konsekvensanspråk (”fler lärare, mindre klasser och bättre stöd”) som instrumentet saknar belägg för (mot. 2025/26:4214; valprogrammet 2026).
✗MiljöpartietYrkar på förbud mot vinstutdelning över hela skolväsendet (mot. 2025/26:4225) — ett generellt instrument; att MP röstade mot det totala värdeöverföringsförbudet är en gradskillnad mellan två generella instrument.
✗VänsterpartietDriver totalt värdeöverföringsförbud och krav på icke-vinstsyfte i all välfärd (mot. 2025/26:4209, 2024/25:869) — det generella instrumentet utan effektbelägg.

Källbelägg

Instrumentet är oprövat i Sverige: prop. 2017/18:159 avslogs (bet. 2017/18:FiU44), den riktade regleringen antogs (prop. 2017/18:158); utredningens eget evidensläge: ”de jämförelser mellan olika regiformer som ändå gjorts visar oftast på små skillnader”, övervinster cirka 4,5–6 mdkr 2014 (SOU 2016:78, kap. 7 och 23). Enda effektfyndet på ett infört förbud (Chile): förväntad nyetablering −86 %, ingen extra utträdeseffekt, 79 högpresterande skolor konverterade till betalskolor (Basualto 2024); segregationsminskningen driven av antagningssystemet SAE och avgiftsutfasningen, inte vinstförbudet (Valenzuela, Allende & Meneses, CIAE 2025). Norden/Nederländerna: inget befintligt utbytteförbud är utvärderat (NOU 2020:13; Storberget 2021); kringgående och blandade effekter förutses ex ante (SEO/BDO 2020). Ägarformseffekten medieras: skillnaden mellan vinst- och icke-vinstdrivande äldreboenden förklaras till stor del av byggstandard och kedjeägande (Stall m.fl., CMAJ 2020) — pekar mot riktad reglering. Riktad linje 2026: värdeöverföringsförbud vid nyetablering (fem år), ägarbyte (tre år) och tillsynsförelägganden (två år), ikraft 1 juli 2027, antaget med acklamation (bet. 2025/26:UbU30 punkt 1).

Källor

Öppna analysen i den interaktiva vyn →

Fler analyser i utbildningspolitik (grund- och gymnasieskola)