Policyevidens→Analyser→Högskole- och forskningspolitik

Högskole- och forskningspolitik · 5.185

Forskningsfinansiering: basanslag vs konkurrensutsatt

Svag evidensTyp 1 · Fel/trubbigt instrumentomverifieras löpande

Bör nya forskningspengar gå som fria "basanslag" (fasta anslag direkt till lärosätet) eller via konkurrensutsatta forskningsråd som delar ut medel efter ansökan och kvalitetsmått? Det handlar alltså inte om mer eller mindre pengar, utan om vilken väg de tar — och striden går tvärs genom blocken.

Sakfrågan

Bakgrund. Forsknings- och innovationspropositionen 2024/25:60 höjer forskningsanslagen med omkring 6,5 miljarder om året till 2028, men lägger ungefär tre fjärdedelar i forskningsråds- och myndighetskanaler och vill konkurrensutsätta även den nya basdelen. Sverige har redan en internationellt hög andel externt konkurrensutsatt forskning (omkring 57 procent).

Argumentet. Pengar som fördelas i konkurrens och efter kvalitet antas driva upp forskningens kvalitet och styra resurser till de starkaste, medan fria basanslag riskerar att konservera det bestående.

Vad forskningen visar. Motstridig evidens — inte, som posten tidigare skrev, frånvaro av evidens. Skillnaden är viktig, och den går åt båda håll.

Två referentgranskade studier talar för konkurrensmodellen. Banal-Estañol m.fl. (2023) skattar effekten av den brittiska utvärderingsomgången REF 2014 med syntetisk kontroll, en metod där man bygger en jämförelsegrupp av andra länders lärosäten. De finner en signifikant positiv effekt på forskningens mängd och kvalitet — men ingen effekt per författare, och en ökad koncentration till elitlärosäten. Wang, Lee & Walsh (2018) prövar exakt distinktionen konkurrens mot block på japanska data. De finner högre nyhetsgrad under konkurrens i genomsnitt, men lägre för juniora forskare och för kvinnor.

Tre studier pekar åt andra hållet. Den som ligger närmast den svenska frågan är Zacharewicz m.fl. (2023): över tio EU-länder och 148 lärosäten finner de ingen effekt av konkurrensutsatta mekanismer på högciterade publikationer. Det är anslagsvolymen som spelar roll, inte fördelningsformen. Auranen & Nieminen (2010) och Sandström & van den Besselaar (2018) pekar åt samma håll, men bygger på jämförelser mellan länder och kan därför inte bära ett orsakspåstående. Till detta kommer dokumenterade motkostnader: ansökningsarbetet tar tid från forskningen (Herbert m.fl. 2013), och bedömningen tenderar att missgynna det mest nydanande.

Varför blir domen ”svag” trots att både mål och mekanism är rimliga? Därför att graden sätts av hur väl just detta medel träffar målet — inte av hur behjärtansvärt målet är. Att vilja höja kvaliteten är rimligt, och tanken att konkurrens gör det är inte orimlig. Men det uppmätta stödet kommer från en annan utgångspunkt än den svenska frågan. Storbritannien före REF hade inte den höga externandel Sverige redan har. Och den enda studie som prövar just den marginalen — mer konkurrens där andelen redan är hög — är ett nollresultat. Passform, uppmätt effekt och bieffekter står därför kvar på svagt.

Varför är ”motstridig” hårdare mot projektet än ”ingen evidens”? Det kan låta som en mildring, men är motsatsen. ”Ingen robust evidens” lägger hela bevisbördan på förslagets förespråkare: de har inget att komma med. ”Motstridig evidens” medger att de har det — och att projektets tidigare formulering inte höll, eftersom två referentgranskade studier som talar för medlet saknades helt i underlaget. Etiketten på forskningsläget flyttas därmed till omtvistad, den enda nivån som betyder att båda sidor har uppmätt stöd. Domen står ändå kvar på svag, av ett annat skäl än förut: inte för att stöd saknas, utan för att det stöd som finns är hämtat från en annan utgångspunkt än den fråga som faktiskt är kodad.

Mål, medel, mekanism

Mål
Höjd vetenskaplig kvalitet och strategisk prioritering av forskningsresurser.
Medel
Kanalisera nya medel via konkurrensutsatta forskningsråd och kvalitetsindikatorer i stället för fria basanslag.
Mekanism
Konkurrens + kvalitetsindikatorer → resurser till det starkaste → högre samlad kvalitet.

Kriterier (K1–K6)

K1Målets tydlighetMEDEL
K2Mekanismens plausibilitetMEDEL
K3Mål–medel-passformSVAGT
K4Direkt effektSVAGT
K5Evidensens kvalitetMEDEL
K6Bieffekter och systemeffekterSVAGT

Motivering

Svag evidens, fel eller trubbigt instrument: Sverige har redan en internationellt hög konkurrensandel, och forskningen ger inget robust stöd för att skruva upp den ytterligare vid just den marginalen. Formuleringen är i juli 2026 skärpt från ”ingen robust evidens” till motstridig evidens — det finns uppmätt stöd åt båda hållen, men från olika utgångspunkter.

Evidensproblem prövades i granskningsärende GR-004 och föll på båda villkoren, för första gången i grindens tillämpning: postens tre bärande källor höll inte, och det finns substantiell överlevande litteratur som talar för medlet. Den nedre spärren prövades symmetriskt — posten är inte heller överkodad mot blandad, eftersom det uppmätta pro-stödet kommer från en annan baslinje än den kodade marginalfrågan och marginalprövningen själv är ett nollresultat.

Symbolen följer evidensen: KD kodas ~ eftersom partiet betonar egna höjda basanslag, och SD ~ eftersom dess motion vill öka basanslagsandelen även om partiet operativt backar den konkurrenstunga propositionen som stödparti (ett dokumenterat mål-gap).

Konsensusstyrkan är omräknad till omtvistad, vilket gör ✗ på 2022–2026 års regeringssida till frågans finaste avvägning. Symbolen avser anspråket att mer konkurrens vid en redan hög andel höjer kvaliteten — ett anspråk som nu har uppmätt stöd både för och emot sig. Det redovisas öppet: ingen falsk balans, men heller ingen falsk säkerhet. Fördelningen ~57 procent extern intäkt (dataår 2022) och propositionens ~4 868 av 6 500 mnkr i råds- och myndighetskanaler bärs som storleksordning.

Värdedimensioner

K7 · Kvalitet mot autonomi

Hur pengarna ska styras

Om forskningspengar ska styras mot kvalitet och prioritering via konkurrens, eller ge lärosätena långsiktig trygghet via basanslag, är delvis ett värdeval om vad som egentligen gör forskning god — något forskningen kan belysa men inte avgöra.

Mätlager

Evidensvalens
Lutar vänster
Konsensusstyrka
Omtvistad

Konsensusstyrkan är omräknad till omtvistad (minst två räknebara studier per riktning), vilket gör ✗ på 2022–2026 års regeringssida till frågans finaste avvägning; all-~ prövades som alternativ och redovisas. Valensen lutar vänster: basanslagslinjen (C/S/MP/V) sammanfaller med det evidensen svagt favoriserar på just den svenska marginalen, medan anspråket att höja en redan hög konkurrensandel bärs av 2022–2026 års regeringssida. Kodat blint mot parti.

Omräkning enligt Kodbok v2.1 (2026-07-26, GR-004): svag → omtvistad, regel 1, ingen ventil. Huvudutfall: finansieringsformens effekt på vetenskaplig kvalitet, produktivitet och förnyelse. Två räknebara studier talar för medlet (Banal-Estañol m.fl. 2023, syntetisk kontroll på brittiska REF 2014; Wang, Lee & Walsh 2018, konkurrens mot block på japanska data) och tre emot (Auranen & Nieminen 2010; Sandström & van den Besselaar 2018; Zacharewicz m.fl. 2023). Minst två räknebara per riktning gör etiketten omtvistad — riktningskonflikt trumfar volym. Den enda systematiska översikten (Aagaard m.fl. 2020) mäter anslagsstorlek, inte konkurrensandel, och aktiverar därför inte översiktsklausulen.

Partipositioner

Grad = på påståendet, inte på partiet. Symbolen följer evidensen.

✗ModeraternaDriver konkurrenslinjen (merparten via råden, konkurrensutsätt även basdelen) — men den höjer en redan hög konkurrensandel utan robust kvalitetsstöd — ✗.
✗SverigedemokraternaMotion vill öka basanslagsandelen, men backar den konkurrenstunga propositionen som stödparti — dokumenterat mål-gap — ~/✗.
~KristdemokraternaVill nå kvalitet via höjda basanslag snarare än mer konkurrens — egen basanslagsbetoning — ~.
✗LiberalernaBär forskningspropositionens konkurrens- och excellenslinje — ✗.
✓CenterpartietFältets starkaste röst för direkta basanslag — ✓.
✓SocialdemokraternaVill ha friare direkta anslag och mer bredd — ✓.
✓MiljöpartietStörre och friare basanslag — ✓.
✓VänsterpartietGenerella basanslag, motstånd mot konkurrensstyrning — ✓.

Källbelägg

Redan hög konkurrensandel: ~57 % av all forskningsintäkt externt (dataår 2022) — internationellt hög. Propositionens fördelning: FoI-anslagen +~6,5 mdkr/år till 2028, varav ungefär tre fjärdedelar (~4 868 av 6 500 mnkr) i forskningsråds-/myndighetskanaler; konkurrensutsätter även tillkommande basdel; avbryter profilområdesmodellen (prop. 2024/25:60, bet. UbU15, kammarbeslut 22 maj 2025). Stöd FÖR medlet: syntetisk kontroll på brittiska REF 2014 ger signifikant positiv effekt på forskningens mängd och kvalitet, ingen effekt per författare, ökad koncentration till elitlärosäten (Banal-Estañol m.fl. 2023, Research Policy 52(6)); konkurrensfinansiering ger högre nyhetsgrad än blockfinansiering i genomsnitt men lägre för juniora och för kvinnor, med författarnas eget förbehåll om selektion (Wang, Lee & Walsh 2018, Research Policy 47(6):1070–1083). Stöd EMOT på marginalfrågan: ingen effekt av konkurrensutsatta mekanismer på högciterade publikationer över 10 EU-länder och 148 lärosäten — anslagsvolym korrelerar med utfall, fördelningsform inte (Zacharewicz m.fl. 2023, Research Evaluation 32(3):545); nollresultat över åtta länder (Auranen & Nieminen 2010) och institutionell finansiering med ex post-utvärdering slår ex ante-kontroll via konkurrens (Sandström & van den Besselaar 2018) — båda tvärnationell samvariation, och bär därför inte kausala anspråk. Räckviddsrestriktion: Aagaard m.fl. (2020) mäter anslagsstorlek och koncentration, inte konkurrensandel, och bär inte anspråket ”ingen koppling konkurrensandel → kvalitet”. Heyard & Hottenrott (2021) mäter att få ett anslag, inte kanalvalet. Stabilitet: stabil långtidsfinansiering ger fler högciterade genombrott än kortcyklad projektfinansiering (Azoulay m.fl. 2011). Motkostnader: ansökningsoverhead (Herbert m.fl. 2013, ~550 årsverken per omgång) och bias mot nydanande i bedömningen. Svenskt underlag: SOU 2023:19 kartlägger 839 utlysningar och 46,5 mdkr men redovisar ingen egen effektskattning — ingen svensk kausalstudie av medlet existerar.

Källor

Öppna analysen i den interaktiva vyn →

Fler analyser i högskole- och forskningspolitik